Ensparkibaken

Senaste inläggen

Av maricici - Onsdag 8 april 22:14

Neeej 1: Det är fler som är fullständigt chockad, först tappar vi nästan hela laget och avslutningsvis så; tadaaa..

nästa säsong kändes långt borta på grund av viruseländet som ingen vet vart det slutar och nu känns den ännu mer avlägsen.


Neej 2: Inte det det också, den enda friska fläkt som fanns i denna presidentvalskampanj kastar in handduken

svårt att ta sig fram som demokratisk socialist i ett i grunden konservativt land, men Bernie ger inte upp helt utan tänker fortsätta att vara med och påverka på ett annat plan.


Coronanytt är alltid neeej, men en positiv nyhet är att kurvan börjar plana ut i Stockholm som varit hårt drabbat.

Den dåliga nyheten är att stormen börjar dra in i mitt län. Iofs väntat, men inte roligare att se kraftigt ökade sjuk och dödstal för det.


Goda nyheter på det personliga planet är att det yngste har kontrollröntgat lungorna efter lunginflammationen i början av februari och allt var helt okej.

Fick prata lite med honom själv också och han ska komma hem på långfredag. Och så ska vi köpa hamburgare, ta hem och äta till långfredagsmiddag.  

Och så ska vi hämta brorsan på korttidsboendet för det går inga skjutsar helger och röda dagar. (min replik)

Och innan dess försöker jag få till lite påskstämning för grabbarnas räkning; torka golv och damma så inte allergikern reagerar, och så pynta lite. Har inte så mycket påskpynt men häxorna är överrepresenterade av någon anledning. Dom hänger och står lite överallt i huset nu.





ANNONS
Av maricici - Fredag 3 april 11:29

Äntligen Fredag...ingen som förlorat eller oroar sig för svårt sjuka anhöriga, mist jobbet, oroar sig för sig själv eller anhöriga i riskgrupp, gått av ett pass i akutvården, ser sina livsverk i form av småföretag slås i spillror eller ens den som följer nyhetsrapporteringen tycker att det finns anledning att hurra. Och likadant är det här. Man kan glädjas över dom små sakerna som; hittat 3 dl handsprit som stått och skräpat sedan en utlandsresa för evigheter sedan, att sambon som är i en högriskgrupp håller sig inne frivilligt, att hitta en 15-pack tulpaner i blandade färger till rimligt pris.  Och att den äldre grabben kommer hem och skiner som en sol.

Sedan kan man stå lamslagen och se hur MoDos hela spelartrupp håller på att försvinna via värvningar. En bagatell för många men inte för idrottsförening och supportrar som sett hur man kämpat i 3 säsonger för att ta sig tillbaka till SHL. Sååå nära och så händer detta och man får börja om från noll.

 

Dystert är det också när man kan och vill ut och göra nytta om det krisar i vården och så tillhör man den grupp som gör mest nytta genom att hålla sig undan.  Fick mig att tänka på historien om mammas moster Elin som arbetade på ett sanatorium under TBC-perioden på tidigt 30-tal. Hon blev smittad på sin arbetsplats och dog  23 år ung. Likheten med dagens situation.


Och så lyssna på dagens pressträff med FHM andra myndigheter och konstatera att dom ser ut att kämpa på så gott dom kan med ett virus som är nytt för all världens expertis och dom har naturligt nog inte alla svar på plats.

Hur smittan kommit in i äldreomsorgen var också frågan för dagen. Och som jag sa tidigare så ser det ut att vara svårt att hålla den på avstånd trots säkerhetsåtgärder. Personal insjuknar inte på morgonen utan under sitt arbetspass, boende som tar taxi eller färdtjänst till frissan eller till sin läkare. Man får nämligen inte låsa in människor på sina boenden i det här landet utan man kan bara rekommendera. Säkert inte hela förklaringen men en del av den.






ANNONS
Av maricici - Måndag 30 mars 22:55

   

Isigt och underhalt nere vid sjön och inga sångsvanar på gång än, men det var skönt med lite frisk luft.

Januari; Den äldre grabben mådde dåligt och behövde all vår vakna tid och lite till. Februari; Yngste grabben på sjukhus med en tuff lunginflammation, inlagd tillsammans med honom. Jag och dottern sjuka, får antibiotika.Fem dagar senare; jag sjuk i lunginflammation, får antibiotika i 7 dagar. Och så blir den äldre grabben sjuk med karantänstid och antibiotika i 10 dagar och så två symtomfria dagar efteråt. Men idag var alla pigga i alla fall.

Och besked om hur det blir för grabbarna har kommit i dag. Delade grupper så några få går till sin sin dagliga verksamhet som vanligt och resten stannar hemma. Den äldre grabben fortsätter sina vanliga rutiner och den yngste är hemma på sitt LSS-boende tills vidare. Känns som en lättnad för den äldre grabben som nyligen landat efter en turbulent tid på grund av ändrade rutiner att det inte börjar om med ett nytt kaos. Och den yngste trivs på sitt LSS-boende och är lika nöjd med att vara hemma i sin lägenhet som på DV.


Av maricici - Söndag 29 mars 17:51

I går:

 

Pasta carbonara till middag

 

Och finbesök i soffan.

I dag:

     

Sitter vid köksfönstret och vinkar åt grannarna.

Ringer korttids och undrar hur den äldre grabben mår.

Bara fint, han har t o m tagit en långpromenad på eget intiativ.

 

Av maricici - Fredag 27 mars 19:14

Fick besked sent i eftermiddag att grabbarnas dagliga verksamhet planerar att stänga från och med måndag mot bakgrund förbud mot sammankomster med fler än 50 personer. Mer info väntas på måndag.

Ganska vettigt med tanke på att där går människor från hela kommunen samt att smittan ser ut att ha smugit sig in på ett äldreboende samt till vissa brukare av hemtjänst i länet enligt Sundsvalls tidning. Vad jag menar är att smittan tycks vara svår att hålla på avstånd trots att säkerhetsregler följs. Och sedan kommer det praktiska med vad den äldre grabben tycker med tanke på att han anser att 4 veckors semester är för lång tid. Men det får väl lösa sig allt eftersom. Och om vi börjar med att bygga en struktur som liknar den på hans DV.

Och så bytte vi grabbar nu på eftermiddagen, den äldre till korttidsboendet och den yngste hem till söndag kväll.

Vi är alla friskförklarade och dessutom tillhör vi också riskgrupper som ska hålla sig undan så där löste det sig.

Av maricici - Fredag 27 mars 11:55

Grattis på förlovningsdagen!  

 

 

I självkarantänernas tid sköts kontakten via messenger.

Av maricici - Fredag 27 mars 09:26

  Och vart har resten av min lön tagit vägen? Nog för att jag inte hade så många timmar i februari, men detta är ju orimligt. Och där ligger räkningarna prydligt uppradade i alla fall, tur man har en buffert så dom kommer in i tid åtminstone.   Gör frukost åt den äldre grabben medan jag väntar i telefonkön till lönekontoret, några smörgåsrån och ett glas juice, tack  Aptiten blir inte på topp så länge man äter antibiotika, men i morgon är det sista tabletten i alla fall och sedan så får vi hålla tummarna för två friska dagar efteråt.

Kommer äntligen fram och får besked, några siffror som hamnat i fel kolumn, blir erbjuden dubbel lön i april och konstaterar att så stor är inte min buffert, får lösningen  lämna kontonummer för insättning i dag så har du den på måndag.

Det lät bättre, tackar så mycket och lägger på.

Konstaterar vidare att den äldre grabben är på väg åt rätt håll, i går var han i farten nästan som vanligt och såg uttråkad ut för första gången på två veckor och idag var han bara lite vanligt morgontrött. Bra. Blev nästan lite orolig då han slog bort tanken på citrondammsugarna vi skulle baka och gick och vilade istället.


Och just nu är det så mycket nyhetskollande så man glömmer att skriva när det är dagsfärskt, informationen bara flödar i en jämn ström, genom TV, nätet, appar och diverse papperstidningar. Men Ö-vik har i alla fall registrerat sitt första fall av covid-19 för ett par dagar sedan, vårdas på Sundsvalls sjukhus som visst alla coronapatienter ska göra. Ganska logiskt då det är ett länssjukhus och försett med en infektionsklinik. Om det var det eller det andra konstaterade fallet som hade kopplingar till Åre vet jag inte. Frågan vad dom ska till Åre att göra när vi har egna fina skidbackar i länet kan väl besvaras med; naturupplevelsen. Folk från östkusten har alltid rest till fjälls för naturupplevelsen. Tyst nu!  

Frågan om jag är rädd nu besvaras med; inte värre än tidigare. Det har ju alltid funnits i bakhuvudet att smittan behöver inte vara registrerad för att finnas i kommunen.

Och så var det något inslag på rapport från en intensivvårdsavdelning i Italien och om det finns inte mycket att säga. Bara att jag tittade upp från skolbänken när upprörda röster började prata bristande etik och förstår att det kan väcka såna känslor-också. Man får respektera varandras olikheter. Själv tar jag till mig kunskaper om det nya viruset, hur det fungerar, nuvarande behandling och forskning efter ett vaccin och andra botemedel. Det har också talats om antiviriala medel mot malaria och ebola och som jag förstått det kan dom möjligtvis ha en viss effekt, men fungerar inte optimalt.

Om etik:

Vi lärde oss om vårdetik i gymnasiet också, men inget om hur det fungerar i katastrofsituationer där många självklarheter och begrepp ställs på sin spets och man kan bli tvingad att omvärdera.

Tredje terminen fick vi vara med och studera hur en obduktion gick till. Dödorsak;  brusten aortaaneurysm i detta fall. Och nu förstår jag hur en obducent fungerar.



Av maricici - Onsdag 25 mars 13:30

För två år sedan läste jag om en virusepidemi och minns att det var en ebolliknande dikt som verkligheten inte orkat överträffa och knappast kommer att överträffa. Böckerna har för övrigt försvunnit ur huset på en bokbytardag så det går inte att ge en detaljerad tillbakablick, men den var i alla fall lite annorlunda än det förutsägbara smittade onda zombies jagar överlevare.

Annars så rekommenderar jag den här läsningen i dag; Personporträtt av Agnes Wold i DN

rubriken lyder "Det är en total missuppfattning att jag är lugn. Ett ärligt och utlämnade porträtt som jag tolkar som mänskligt. Själv gillar jag ärlighet bättre än en fasad skapad av både sina egna och andras förväntningar, och försöker att inte sminka över mig i bloggen. Men hur som helst så är rädslor en mänsklig egenskap som grundar sig i överlevnadsinstinkt . Den kan hanteras eller ta över ens liv och styra en människa på ett negativt sätt. Men i allmänhet så vill vi vara och/eller omge oss med Marvels actionhjältar samtidigt som det bor en Lille Skutt eller Scoby-Doo i oss alla. Också ett sätt att hantera saken och förmodligen mänskligt.

Personligen blev jag rädd i dag när en chipssugen kund kom för nära vid samma monter. Tankebubblan; Men hallå, du står inom min säkerhetszon   dök spontant upp och väl hemma undrade jag lika irrationellt om det hjälper att gurgla halsen med vodka?  Andas i en påse nu och försök att tänka rationellt, människan vare sig hostade eller nös, bara doftade lite cigarettrök och den kan dofta ganska påtagligt utan att någons andedräkt är direkt närvarande.  

Eller hur man tar kontroll över en irrationell rädsla istället för att låta den kontrollera.


Och apropå make-up och andras förväntningar så ser jag hur jag flashar med min psoriasisdrabbade fot på en bild. Psoriasis är en kronisk autoimmun sjukdom som man får lära sig leva med och inte alltid tänker på att den finns med på bild. Och det borde inte heller allmänheten tänka på. Möjligen får jag åsikter fån något obalanserat nättroll och så kommer Trolljägarna och påpekar att psoriasis är inget hinder för att hålla en civiliserad samtalston.

Man förlorar självkontrollen ibland. Inte önskvärt men icke desto mindre mänskligt.





Presentation

Fråga mig

2 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1
2
3 4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2020
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Ensparkibaken med Blogkeen
Följ Ensparkibaken med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se