bloggar vi om Sverige, Covid-19, omvärlden och en artikel ur en nya Zeeländsk tidning där min nyaste svåger Paul intervjuas.

Läsvärd artikel som ger perspektiv åt omvärldens Sverigebild i cornonatid, fyndig och träffande.

Den äldre grabben har fått en rejäl blånagel på ena stortån och en förhårdnad under foten som spruckit upp och börjat blöda, inte undra på att han gick så långsamt på motionspromenaden i dag. Misstänker att det är promenadskon som börjat sitta illa och ska beställa tid hos fotvården i morgon så får dom kolla upp det fortast möjligt.

Tid för att både behandling och att prova in ett par nya promenadskor.

Känns nästan lättsamt att få ta tag i enklare sjukdomar äm covid 19 och då menar jag såna som går att göra något åt.

Håller på att ställa in katten på blodtryckssänkande i dag också och den är i flytande form så hon hinner inte misstycka innan det är klart. Veterinäruppföljning per telefon i dag då jag kunde berätta att hon ser lite piggar ut med förbehållet att a)hon spottar bara ut tabletten mot illamående och b) hon vill helst äta standardblötfoder med massor av fosfor som skadar sjuka njurar. Fick tips om alternativa specialfoder som kunde gå an, ett seniorfoder och ett mot urinsten nu då dietfodret för sjuka njurar inte passar damen. Får försöka åka in till stan och köpa ett par smakprov.

Och själv har jag också hunnit med ett läkarbesök, fick hjärtklappning som vägrade ge med sig och efter 12 timmar ringde jag och fick en akuttid för EKG. Det visade inga avvikelser så läkaren gissade på stress kombinerat med smärta från rörelseapparaten. Ta det lugnt och vila var ordinationen.

Vilade en eftermiddag och kväll och så tog jag itu med trädgårdsjobb innan den äldre grabben kom hem.

Har planterat röda minirosor och lavendel i en rabatt, och blå stäppsalvia, pepparmnyta och lite vita penseer i den andra, grävt upp och flyttat en malört som tog för stor plats, spadat ner hönsgödsel i rabatterna och planterat lite örtkryddor i krukor.

Och tittat på nyheterna.

Konstaterar att världen som inte skulle bli sig lik efter detta har redan börjat formas där Kina börjat ta över det självstyrande Hongkong. Förstod nästan att ljuset i tunneln skulle vara ett tåg.

https://www.dn.se/debatt/anvand-munskydd-i-publika-miljoer-och-i-aldrevarden/

Det är inte förbjudet att använda för den som vill så vad är problemet? Utom att man talar om en bristvara där sjukvårdspersonal är prio ett och att vilken pappers eller tygbit som helst inte har någon skyddande effekt.

Det finns en anledning till att sjukvårdspersonal som arbetar med covidsjuka är klädda i rymddräktsliknande historier och det är att det är det enda som fungerar. Annars skulle dom gå med en vanlig pappersbit över näsa och mun.

Att man sedan kan anmärka på att debattartikeln tror att man håller sig på två meters avstånd från varandra på större fester är också en sak.

Och med detta har jag avslutat ämnet.

Dom har fått hem ett lager handsprit på apoteket. Köpte 2 fickflaskor och en 5 dl flaska, man vet aldrig hur länge detta varar. Antal smittade och dödsfall ständigt på uppåtgående i regionen och så meddelas det från ansvariga i Sundsvall att än har vi inte nått toppen, och hintvis är det smittade inom äldreomsorgen som står för en stor andel sjuka.

Kommentar, inte från ledningen men från insatta; Varför är folk så förvånade? Lön+ karensdag har gjort att fo0lk går till jobbet fast dom är småkrassliga och ibland så har dom jobbat för att det inte funnits några vikarier att uppbringa. Det var alltså läget innan Covid-19 och förmodligen hann det inte ändras i takt med att sjukdomen uppdagades.

Nyhetskoll från regionens egna rubriker och delar av allmänheten. Missade nämligen dagens presskonferens då jag var och hämtade ut alvedon och   medicin åt sambon.

Dagens det som göms i snö; Såg att katten satt vid häcken och krafsade och sedan började hon att käka på något. Det var inte en fågel och inte en skogsmus utan en halv småkaka av alla....

Förundrades mera över en katt som börjat knapra småkakor än hur den hamnat där.

inom omsorg och äldreomsorg presenterades på dagens pressträff med FHM och Socialstyrelsen 

föutom kunskap om smittskydd runt covid 19 innehöll den lite baskunskaper i vård och omsorg, sådant som kan vara bra att kunna, även om vård i livets slutskede.

Och alla var välkomna att söka, det behövs vikarier nu när personal måste ur tjänst vid minsta sjukdomssymtom.

En bra introduktion vars främsta syfte är att minska smittspridning inom främst äldreomsorgen som är värst utsatt, men den låter även som en bra inkörsport för den som tycker det här är vad jag vill arbeta med i resten av mitt liv. Eller om man nu inte stannar där utan vidareutbildar sig till undersköterska, sjuksköterska eller t o m läkare. Finns även en väg där man utbildar sig till socionom och kan få jobb som bl a boendechef eller biståndshandläggare.

Började själv med ett 3 månader lång introduktionskurs 1977 och fortsatte med omväxlande gymnasiestudier till undersköterska och semestervikariat som vårdbiträde. Och sedan kommer den praktiska fortsättningskursen möten med människor där man lär sig något nytt av våra äldre och äldreäldre för varje dag. Den mest givande delen av alla.

Neeej 1: Det är fler som är fullständigt chockad, först tappar vi nästan hela laget och avslutningsvis så; tadaaa..

nästa säsong kändes långt borta på grund av viruseländet som ingen vet vart det slutar och nu känns den ännu mer avlägsen.

Neej 2: Inte det det också, den enda friska fläkt som fanns i denna presidentvalskampanj kastar in handduken

svårt att ta sig fram som demokratisk socialist i ett i grunden konservativt land, men Bernie ger inte upp helt utan tänker fortsätta att vara med och påverka på ett annat plan.

Coronanytt är alltid neeej, men en positiv nyhet är att kurvan börjar plana ut i Stockholm som varit hårt drabbat.

Den dåliga nyheten är att stormen börjar dra in i mitt län. Iofs väntat, men inte roligare att se kraftigt ökade sjuk och dödstal för det.

Goda nyheter på det personliga planet är att det yngste har kontrollröntgat lungorna efter lunginflammationen i början av februari och allt var helt okej.

Fick prata lite med honom själv också och han ska komma hem på långfredag. Och så ska vi köpa hamburgare, ta hem och äta till långfredagsmiddag.  

Och så ska vi hämta brorsan på korttidsboendet för det går inga skjutsar helger och röda dagar. (min replik)

Och innan dess försöker jag få till lite påskstämning för grabbarnas räkning; torka golv och damma så inte allergikern reagerar, och så pynta lite. Har inte så mycket påskpynt men häxorna är överrepresenterade av någon anledning. Dom hänger och står lite överallt i huset nu.

Äntligen Fredag...ingen som förlorat eller oroar sig för svårt sjuka anhöriga, mist jobbet, oroar sig för sig själv eller anhöriga i riskgrupp, gått av ett pass i akutvården, ser sina livsverk i form av småföretag slås i spillror eller ens den som följer nyhetsrapporteringen tycker att det finns anledning att hurra. Och likadant är det här. Man kan glädjas över dom små sakerna som; hittat 3 dl handsprit som stått och skräpat sedan en utlandsresa för evigheter sedan, att sambon som är i en högriskgrupp håller sig inne frivilligt, att hitta en 15-pack tulpaner i blandade färger till rimligt pris.  Och att den äldre grabben kommer hem och skiner som en sol.

Sedan kan man stå lamslagen och se hur MoDos hela spelartrupp håller på att försvinna via värvningar. En bagatell för många men inte för idrottsförening och supportrar som sett hur man kämpat i 3 säsonger för att ta sig tillbaka till SHL. Sååå nära och så händer detta och man får börja om från noll.

Dystert är det också när man kan och vill ut och göra nytta om det krisar i vården och så tillhör man den grupp som gör mest nytta genom att hålla sig undan.  Fick mig att tänka på historien om mammas moster Elin som arbetade på ett sanatorium under TBC-perioden på tidigt 30-tal. Hon blev smittad på sin arbetsplats och dog  23 år ung. Likheten med dagens situation.

Och så lyssna på dagens pressträff med FHM andra myndigheter och konstatera att dom ser ut att kämpa på så gott dom kan med ett virus som är nytt för all världens expertis och dom har naturligt nog inte alla svar på plats.

Hur smittan kommit in i äldreomsorgen var också frågan för dagen. Och som jag sa tidigare så ser det ut att vara svårt att hålla den på avstånd trots säkerhetsåtgärder. Personal insjuknar inte på morgonen utan under sitt arbetspass, boende som tar taxi eller färdtjänst till frissan eller till sin läkare. Man får nämligen inte låsa in människor på sina boenden i det här landet utan man kan bara rekommendera. Säkert inte hela förklaringen men en del av den.

  Och vart har resten av min lön tagit vägen? Nog för att jag inte hade så många timmar i februari, men detta är ju orimligt. Och där ligger räkningarna prydligt uppradade i alla fall, tur man har en buffert så dom kommer in i tid åtminstone.   Gör frukost åt den äldre grabben medan jag väntar i telefonkön till lönekontoret, några smörgåsrån och ett glas juice, tack  Aptiten blir inte på topp så länge man äter antibiotika, men i morgon är det sista tabletten i alla fall och sedan så får vi hålla tummarna för två friska dagar efteråt.

Kommer äntligen fram och får besked, några siffror som hamnat i fel kolumn, blir erbjuden dubbel lön i april och konstaterar att så stor är inte min buffert, får lösningen  lämna kontonummer för insättning i dag så har du den på måndag.

Det lät bättre, tackar så mycket och lägger på.

Konstaterar vidare att den äldre grabben är på väg åt rätt håll, i går var han i farten nästan som vanligt och såg uttråkad ut för första gången på två veckor och idag var han bara lite vanligt morgontrött. Bra. Blev nästan lite orolig då han slog bort tanken på citrondammsugarna vi skulle baka och gick och vilade istället.

Och just nu är det så mycket nyhetskollande så man glömmer att skriva när det är dagsfärskt, informationen bara flödar i en jämn ström, genom TV, nätet, appar och diverse papperstidningar. Men Ö-vik har i alla fall registrerat sitt första fall av covid-19 för ett par dagar sedan, vårdas på Sundsvalls sjukhus som visst alla coronapatienter ska göra. Ganska logiskt då det är ett länssjukhus och försett med en infektionsklinik. Om det var det eller det andra konstaterade fallet som hade kopplingar till Åre vet jag inte. Frågan vad dom ska till Åre att göra när vi har egna fina skidbackar i länet kan väl besvaras med; naturupplevelsen. Folk från östkusten har alltid rest till fjälls för naturupplevelsen. Tyst nu!  

Frågan om jag är rädd nu besvaras med; inte värre än tidigare. Det har ju alltid funnits i bakhuvudet att smittan behöver inte vara registrerad för att finnas i kommunen.

Och så var det något inslag på rapport från en intensivvårdsavdelning i Italien och om det finns inte mycket att säga. Bara att jag tittade upp från skolbänken när upprörda röster började prata bristande etik och förstår att det kan väcka såna känslor-också. Man får respektera varandras olikheter. Själv tar jag till mig kunskaper om det nya viruset, hur det fungerar, nuvarande behandling och forskning efter ett vaccin och andra botemedel. Det har också talats om antiviriala medel mot malaria och ebola och som jag förstått det kan dom möjligtvis ha en viss effekt, men fungerar inte optimalt.

Om etik:

Vi lärde oss om vårdetik i gymnasiet också, men inget om hur det fungerar i katastrofsituationer där många självklarheter och begrepp ställs på sin spets och man kan bli tvingad att omvärdera.

Tredje terminen fick vi vara med och studera hur en obduktion gick till. Dödorsak;  brusten aortaaneurysm i detta fall. Och nu förstår jag hur en obducent fungerar.