Ensparkibaken

Inlägg publicerade under kategorin Skrivarlyan

Av maricici - 8 oktober 2014 12:55

Det var längesedan jag hade med något recept kom jag på, förmodligen för att inspiaration saknats under några månader.

Plockar fram gårdagens rätt då, spaghetti med tomatsås och marinerade champinjoner.


Koka spagettin och under tiden:

Hacka en liten röd chili och tre vitlöksklyftor och fräs i 2 msk tomatpure en stund. Häll sedan i två konservburkar  hela körsbärstomater, mosa lagom mängd av dom i grytan, och krydda med grönsaksbujongtärning, en brukar bli lagom och låt koka ihop minst 30 minuter. Ta sedan 3 hg champinjoner skiva och häll över en marinad gjord på 0.75 dl olivolja, 1 msk vit balsamvinäger och 1 pressad vitlöksklyfta . Servera dom till tomatsåsen och pastan och lägg gärna på lite kapris för mera bett i smaken. Den som tycker det blir FÖR veggo brukar toppa med riven ost och små och stora barn brukar uppskatta lite tomatketchup till.

 


Musik till arbetet


Av maricici - 5 oktober 2014 11:50

En efter en ställs de likt korsfästa upp med ansiktet mot en vägg, som är nedsölad med spyor och blod, och hålls fast av två starka män. En efter en kröker de rygg."



"Jag slog mig ner i skolmatsalen med dagens konstiga kötträtt och Jell-O på lunchbrickan. Jag försökte ignorera sportdårarna som hånskrattade bakom mig, när en av dem närmade sig med en porrtidning i handen. SMACK! Den landade på mitt bord. Omslaget pryddes av en ung flicka i veckad kjol som höll händerna över brösten. Jag satte maten i halsen. Hjälp! Det var ju jag själv ..."


Utdrag ur två kvinnoliv i ljuset, beställda men inte lästa, den första av Lubna Ahmad al-Hussein och den andra av

Nora Kuzma, den första kallas väl islam exsposed och är inte speciellt omtvistad. Den heter för övrigt 40 piskrapp för ett par byxor.

Den andra heter Nattens Barn och den bespottade tjejen i en amerikansk collegematsal har ett artistnamn; Traci Lords, yrke; fd porraktris. Boken är utgiven under hennes artistnamn och jag kallar den det mycket omtvistade Christianity exposed.

Bokus ena katalogisering pornografi&obscenitet säger liksom allt. Precis som alla indignerade invändingar jag fått under årens lopp att det där med att ha spöstraff för bärande av långbyxor och att spotta på en fredlös fallen kvinna som gjort något så oheligt som att visa sig halvnaken i låt oss säga en motsvarighet till svenska Slitz, jag kan visst inte mena allvar med att jämföra detta på samma dag?  

Ja nu säger jag inget mera för än jag läst böckerna.


Sedan så har jag beställt boken

http://www.bokus.com/bok/9789198070613/nordiska-gudinnor-vardagsmagi-for-dagens-kvinnor/

det som brukar presenteras som alternativet och om det är alternativet för alla vet jag inte i skrivande stund. Men jag lovar att  läsa innan jag delar ut min synpunkt.


Och så boken om hur du förändrar ditt liv -  och andras


http://www.bokus.com/bok/9780922915842/the-satanic-witch/


Fler kommentarer kommer senare..

Om hur man blir sin egen gud, en handbok i manipulationsteknik,  hur andra gör din vilja...

En handbok som kommer att ställa den mest ateistsiskas värderingar på ända och man piper Dr Nadramia, may i?

En handbok som inspirerat till mina oheliga betraktelser utan färgade glasögon (några har redan gått fler kommer senare)


Ska uppdatera med ett FAQ och den vanligaste frågan är; Hur länge ska denna dagslända hålla?. Svar: Det är inget nytt utan den har funnits med dom senaste 20 åren.

När man gör dom här hisnande ritualerna hur slappnar man av, med droger?

Svar; Svarar bara för mig själv då svaren är individulla och det är, nej, inga droger för min del. Det skulle nämligen motverka syftet att använda ens egen naturliga natur och därmed förloras mycket av kraften.

Av maricici - 22 september 2014 01:00

Min fina glada svåger är på väg bort och jag har suttit och pratat med min lika fina svägerska i kväll, om sorg, om det oundvikliga och om änglakusinen och hennes änglahund som visat sin närvaro i en andlig guide..  

En strimma av ljus i mörkret, ett vackert ögonblick.

Dödens tusen ansikten där 16-åringen bara trodde det fanns en grinande lieman.

Som 16-åring lärde jag känna livet som blir till och som 53-åring lär jag känna livets avslut, med tusen känslor, sidor och människor. Det för tidiga slutet  som nu med sorg som krossar ens innersta och det naturliga slutet för en 80-årig mamma med en känsla av tomhet och hur cirkeln är fullbordad..

Och så ska jag prata med sambon i natt eller i morgon?


Av maricici - 21 september 2014 19:29


Jag 1977 Förstaåring på gymnasiet  

 

Jag 2014, mediterande mångsysslare


I backspegeln så hade jag inte en tanke på  att man var vid full vigör vid 53 års ålder.  Och faktiskt inte en tanke på att bli lika skrynklig som lilla farmor Ester, men å andra sidan tyckte jag farmor likande ett gulligt litet lyckistroll. Däremot skulle jag ha brutit ihop om jag hört att år 2014 kommer du att vara 20 kilo tyngre  och att den perfekta synen bytts ut mot ett ständigt åldersfamlande i blindo. Men å andra sidan behöver man ingen ögonmake för det syns ändå inte genom glasögona. Men jeansen är precis samma och ta mig tusan har hon inte samma modell på jackan, fast den gamla var av gyllenbrun mocca. 1977 var jag inte intresserad av kläder alls, men något ska man väl hitta på när man blir gammal. 

1977 ville jag ägna mig åt författarskap och fick en liten dikt publicerad i  utvald samling av kommunens skapande elever från åk 1 till gymnasietrean i något kulturtjosan. 2104 har jag gett upp det där jojobehovet som alltid funnits kvar om att skriva på heltid, vad har jag att förtälja mänskligheten som kan fängsla och intressera? 1977 visste jag inget om kultur och att man kan hitta sin egen skapande nisch. Och nu när jag vet orkar jag inte söka den.

1977 fick jag syn på Temple Gradin i en upplaga av Det Bästas bokval, med noll vetenskap om att jag 11 och 13 år senare skulle vara förälder till två autistiska barn. Eller att jag skulle berätta för mig själv att mitt livs första och enda tänkbara kärlek har bytts ut till en tredje.

- Hmm, grmmhp, ja du vet, man utvecklas, skaffar sig nya perspektiv, man växer ifrån varandra och sticker iväg åt var sitt håll i både behov och livserfarenhet.

Jo då jag har sparat hans humor, han var så spelevinkig och rolig och fick mig alltid att kikna av skratt.


Mirror mirror on the wall..

Jag antar att jag sett gladare ut på bild om jag vetat att jag skulle komma in på mitt förstahandsval hälso och sjukvård om ett år och fem månader. Just nu känner jag att det här med att bokföra och organisera i kontorslandskap inte är min grej.  Eller att jag ska vänta mitt första barn om precis 5 veckor från och med denna dag.

Vad skulle jag svara om den här lilla magra tultan kommit tillbaka i framtiden och undrat om fröken Bosse vill ha ett litet barn med mig?Visst, om du klarar tremånadersolik, födoämnesallergier, öroninflammationer, vattkoppor, stryptillbud i gungor, fall från bord och sängar med blodvite som följd, brutna armar och handleder, grand mal anfall, vilsegågna ettåringar, borttappade 16-åringar på skoter i 30 graders kyla, omkullkörningar på moped, gängattacker i stadsdjungeln, 41 graders febrar, falsk krupp, mat i luftstrupen och att läsa om elefanten Babar 10 gånger dagligen?  

  

Och dessutom så kommer dom att skaffa RÅTTOR som husdjur  

  

Det är tur att man växer med uppgifterna.

Och du, glöm inte att skaffa varmt på fötterna så du slipper förfrysa dom när du står en kylig Novemberkväll vid paddocken på ridskolan och väntar  

Av maricici - 14 september 2014 14:14

Har skjutsat dotter med kompis till ett nytt fotoställe och konstaterar att det är mycket trafik längst småvägarna idag, mera än en vanlig Söndag, människor som är på väg till och från vallokalerna.

Vi har också varit och röstat i välkammad och mainstream familjeflock, och stämmningen runt vallokalen var uppåt oavsett vad man skulle rösta på idag. Det pratas mera skämt än allvar, förmodligen för att alla sitter och trycker på sitt hemliga valdeltagande. Jag röstade inte på socialdemokraterna, moderaterna eller sverigedemokraterna, alltså röstade jag på något däremellan   Det hade för övrigt kommit in uppmaningar på en av Ö-viks köp/säljsidor att inte rösta på den och den.. Vilket bara ledde till att en ny kommunslogan fick fart; "Alla är galna i Örnsköldsvik"   


Och så står vi i tidningen i dag igen, under rubriken Tog emot 100 flyktingar Så gick det;ett år senare :

Kan ju lägga till min röst med jokern 54 bloggerska och debattör:

Vilka då, här finns väl bara Mellanselsbor? Jaså du menar där borta, ja jag ser att vi fått in ett helt nytt fotbollslag och det var ju ett välkommet tillskott. Givetvis var jag positiv från start, varför inte? dom där tomma lägenheterna står ju ändå bara och samlar damm. Och ja det är lugnt och skötsamt i hyreshusen, hört av min informatör som går i trapphusen och städar.

Om jag någonsin varit nervös som Roger sägs ha varit? Nejj, inte så utan att man alltid måste räkna med en liten risk att livet inte alltid består av skära rosor och gräddtårta och så tror jag Roger också tänkt. Ungefär den där minimala risken att ens egna barn ska misshandla sin fru, sin katt, förskringara på jobbet eller sitta och lalla anonymt på Avpixlat, den är i det närmaste obefintlig, va... Och vi som växt upp här i början av 70-talet när det var som befolkningstätast ser bara en sak på bilderna, i det där vita huset hade Handelsbanken sitt lokalkontor och i det gula fanns en biograf, dom är numera bostadshus. Ungefär där fotografen står fanns en traditionell ölschapp och runt järvägstationen samlades en massa unga mellan 13 och 24 år. Det var tider det    Huset  på bild i det kvarter där jag hade min lyckliga barndom var kaserngrått  (jag växte upp i huset mitt emot)  och på den tiden och inte fanns det några lummiga planteringar men därmot knökfullt med människor i alla lägenheter, människor med  olika personligheter  både med och utan sociala problem. Man kan säga att det berikade ens liv och gav livserfarenhet i ryggan redan från start.



Av maricici - 11 september 2014 21:04

Har varit och fått den sista årsrapporten från brukarkooperativet, då det är klart för flytt till kommunalt DV till nästa år..

Sedan följde reserapporten; Det började med sprillans nya mercor och BMW,s när dom steg iland och alla tänkte; är det så HÄR det ser ut?   Det är så det ser ut för en turist, men sedan blev bagarna lotsade rätt, ut till fattigkvarteren där det såg ut precis som beskrivits av alla biståndsorganisationer.. Slitna hus som kallas rivningsobjekt i Sverige, en trång gata där bilar stod parkerade och dubbelparkerade på båda sidor och en abonnerad buss med en erfaren chaufför som tog sig fram till allas förundran.


Hon heter Viktoria 14 år och har Downs syndrom och är bagarnas fadderbarn sedan några år tillbaka och givetvis ville dom åka och hälsa på en gammal bekant som dom aldrig mött. Hennes boende alternerar mellan en ensamståenden mammas lägenhet och ett barnhem med särskola. Ett barnhem i skick som fick dom "normalstörda" att nästan brista ut i gråt. Nerslitet, förfallet, sovsalar med plats för 10 flickor i en sal och 10 pojkar i den andra och med en omisskännlig doft av fukt och mögel. Ett barnhem som personalen försökte renovera så gott det gick men det fattades en massa pengar tll bl a målarfärg. Dom "normalstörda" assistenterna och guiderna började desperat tömma sina fickor på allt i slantar som bidrag.

Dom hälsade på i köket där kokerskorna arbetade under primitiva förhållanden och ingen fattade hur dom fick till någon mat övht, men det gjorde dom, extra mycket på Måndagar då eleverna kom hem från sina ferier, barnen brukar vara mycket hungriga när dom kommer från sina fattiga hem. Personalen på hemmet kommenterade att det var mycket värre för några år sedan.

Och vad sa den yngste grabben och hans arbetskamrater, dom som aldrig hört talas om att det heter ultimata gyllene salar, eller att dom ska ha en standard på minst ett jätterum med pentry och handikappanpassat duschutrymme här hemma. Min grabb såg inget speciellt, han har aldrig hört talas om hög standard som enda tänkbara modell, och en tjej tyckte dom stora sovsalarna såg skitmysiga ut. Och så fick dom hälsa på hemma hos Viktoria, där ingen av dom kommer att beskriva svensk rivningsstandard. Dom vara bara hemma hos en vanlig tjej i ett vanligt bostadsområde, Viktoria har några kompisar från Sverige på besök, inget konstigt med det.. Mamman var glad och kallade bagarna sin nya familj.

Dom åkte ner till stranden , där alla rika bodde i lyxvillor, några som aldrig hört talas om hög standard såg inte skillnaden, däremot såg dom den vita sanden och det svalkande vattnet..


I kväll; den mest givande kväll jag varit med om på länge då jag fick privliegiet att titta genom andras ögon med och utan färgade glasögon och ställa lite begrepp på ända. Ett nytt modeordsom jag sett heter framtidstro, och jag fick känna vad personalen på barnhemmet och hela det fattiga Riga andades, äkta framtidstro.Efter middagen; allt-i-ett-panna med kyckling, klyftpotatis, suzzini, körsbärstomater och halloumi, kaffe och kladdkaka till efterrätt, började en insamling; det fattades täcken, kuddar, lakan och påslakan på barnhemmet som skulle dit.  Och vad säger jag nu till min unge man? Jo, vi måste ge Viktoria en slant till täcke och kudde hon har inga just nu. Visst, morsan har många barn och jag och Viktoria är bara två av dom, inget konstigt med det.

Som jag alltid sagt, vi lever ett annorlunda men inte sämre liv än familjer med "friska"barn.


 

En vacker murgröna på en sliten fasad och framtidstro

Av maricici - 10 september 2014 01:17

http://jonnajinton.se/om-betyg-och-gladjen-i-att-skriva/

Jag läste Jonna Jintons blogginlägg tidigare idag och skulle kommentera av den enkla anledningen att jag också älskade att skriva uppsatser och små berättelser under min skoltid. Skillnanden var den att jag aldrig haft några större problem med svensk grammatik bortsett från några marginella småmissar då och då och dessutom liknar jag inte Jonnas signalement där hon drar åt det eteriska/romantiska och jag har en viss förmåga att landa hos Charles Bukowski.Ingen rangordning bättre eller sämre, utan två människotyper och två skilda handstilar och där blev det svårt, jag fick till min stora glädje ta ett steg tillbaka och tänka efter hur det nu var.

a) Skolan är för likriktad kunskapsmässigt, one size fits all

b) Elever som behöver avsätta extra tid för att inhämta sina kunskaper har aldrig blivit tagna på allvar, det ska inte behöva komma som en chock i högstadiet, utan extra pedagogiska resurser måste sättas in

c) Ibland är det lärarna som brister i pedagogisk flexibilitet och detta uppmärksammas aldrig.

d) I och med one sizemodellen så blir undervisningen sällan inspirerande.


Kom att tänka på historien som djuren i skogen som skulle vara lika bra på allt, där ekorren klättrade överlägset bäst i träd men kunde inte simma. Påminner om Jonna som inte fick ägna sig åt att klättra i träd utan måste kämpa med simundervisningen. Eller skatan som var överlägset bäst på att ta sig upp i trädet på tid, men blev diskad för att han flög upp.

Påmminer om samhällslektionerna under min gymnasietid där dom flesta lärare påminde mig om något medelst en ogillande käftsnörpning och det var att jag flög upp, på en fördjupningsnivå långt över läroplanen. Jag skulle hålla samma nivå som alla andra och fick underkänt.

Alla utom en, en äldre herre som ställde min enkla världsbild på ända genom att vara a) över pensionsåldern b)konservativ och c) kristdemokrat och ändå vara full av sprudlande entusiasm och verkligen inspirerande och triggande till funderingar och egna analyser.. En eldsjäl som älskade sitt jobb och hade inget som hette hopplösa fall bland eleverna. Den där eldsjälen som uppmuntade mitt självständiga tänkande och min analytiska förmåga.

Och min förmåga att tro på mig själv och anse att läroplanen behöver större utrymme för det individuella och att ta tillvara på individens förmågor isället för att ta alla djuren i skogen och försöka hålla dom på en jämn, medelmåttig nivå.




Presentation

Fråga mig

2 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2023
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards