Hittade ett bra lingonställe men nu hittar vi inte tillbaka dit, eller till stigen vi följde. Bara konstaterade att nu har vi irrat bort oss totalt, och nu gäller det att hitta ett riktmärke. Dottern såg utsikten mot bergen på andra sidan byn och vi började gå däråt, bergen försvann ur sikte och kvar fanns bara sankmark och en jäkla massa snårskog.

Oroade mig bara för en sak; fästingar. Det är säkert fullt med fästingar där.

Grå bläcksvamp hittade vi i alla fall, men ingen stig.

Och en maffig rotvälta, tyvärr inte den ännu större som var i närheten av stigen. Ringde sambon och meddelade att vi blir lite sena för vi har gått lite vilse, men någon gång ska vi väl hitta ut. Sedan undrade dottern om jag hade GPS på mobilen (hon hade glömt sin hemma) Det hade jag inte men det gick snabbt att ladda ner en app. Den visade att vi var i närheten av fädboleden så då var det väl bara att sätta kurs dit. Genom snår och sankmark och omvägar för att hitta en mera öppen väg. Och så hörde vi det välbekanta ljudet av bilar på avstånd och antog att vi var inte långt ifrån samhället.

Sedan så hittade vi en uppkörd traktorstig som gick raka vägen ner till byn och parallellt med fädboleden. Ringde sambon för att meddela att vi hittat ut och hem samtidig som taxin med den äldre grabben. Bra timat i alla fall.

Två positiva iakttagelser; a) Blev inte det minsta andfådd där jag irrade runt vilket innebär inga förvärrade permanenta skador på lungorna och b) vi klarade oss från fästingangrepp.

Från spellistan just nu:

Och idag är verksamheten i full gång. Elsas gamla fik och ölschapp har återuppstått som pizzeria Elsas, pizzorna får genomgående bra betyg både från orten, grannbyarna och av våra gäster som brukar bli bjudna när vi har tomt i kyl och skafferi. Lokalen har också renoverats och fasaden har fått ett ett rejält ansiktslyft, och så har man byggt en ramp för funktionshindrades tillgänglighet. Beställde för övrigt dagens middag därifrån; en Calzone special, dubbelvikt med skinka och räkor, blandat med varm smält ost. Bättre söndagsmiddag kan man inte få.

Avslutar dagen med att gå igenom dotterns bilder (missat några mappar på grund av kvällströtthet)

Min egen skogsfavoirt. Steniga områden med massor av lav.

Det är något speciellt med dom platserna.

Älskar den här bilden på en Darth Vader liknande gräshoppa.

Ett vildbi.

Har matat bin och humlor i sommar genom att spara på vildblommor på vissa platser, runt rbattkanter och vid staketet. Kan inte påstå att jag såg det bohemiska i det hela utan tyckte mest det såg skräpigt ut med kråkvicker som klängde på staketet och vitklöverstånd vid alla rabattkanter som äntligen blommat ut så jag fick rensa bort dom.

  En ambulanshelikopter flög mot nordost. Vet inte destination eller vad som hänt. Inget i närheten av oss i alla fall.

Den femte och sista baddagen. Klockan är åtta på kvällen och den kyligare luften har börjat dra in. Inte som den tropiska värmen dagarna innan.

Men titta; en kändis! Stora delar av byns absolut orädda kändisräv som stryker runt överallt och förbryllar. Och vänligt inställd till hundar är den enligt uppgift.

Nyfiken på..

Själv stod jag på nära håll och tittade efter eventuella teckan på rävskabb. Världens näpnaste rävansikte tittade tillbaka och konstaterar att det kilade lite bakom ena örat, men bara lite. Kontrade med att du ser då väldigt mager ut för att vara fullt frisk, men pälsen ser inte speciellt angripen ut i alla fall.

Fick en känsla av att det är en rätt så ung räv.

Har äntligen fått tag i veterinären jag jagat sedan i Fredags angående en katt med njursvikt som är pigg på det mesta i matväg utom sitt dietfoder, och nu väntar jag samtal från den äldre grabbens vårdkontakt angående hans medicinering som krånglat. Någonstans mitt emellan bad, långa bilturer, fixa middag och titta på någons favoritprogram. Har precis tittat på animal planet tillsammans med den äldre grabben som var väldigt fashinerad av en veterinärklinik som duschade hundar och sydde ihop skadade alligatorer.

Från veckan som gick:

  Före den stora värmeböljan

Och medan den pågick; myser i skuggan.

Och vill inte vara med på bild.

Och långa bilturer

  Lite brant backe det här, men den äldre grabben tackade nej till min stöttande hand. Han skulle klara detta.

Och se så bra det gick. Starkt jobbat!

Yngste grabben, alltid steget före övriga.

känner inte så mycket av den där stora tröttheten efteråt som brukar beskrivas, har nästan jobbat i mitt vanliga tempo i dag. Men mentalt känns det av, orkar inte engagera mig i något annat än korsorden i hemmets journal för tillfället, en del av återhämtningsperioden har jag en känsla av. Är nog på banan igen inom en inte allt för avlägsen framtid, till någras glädje och andras förtret.

Vår andra konvalescent, katten med njursvikt. Fortfarande mager som ett snöre, men har i alla fall börjat ta kortare promenader runt tomten och är sugen på allt utom sitt dietfoder.

     Jag kallar dom skatmor och skatfar. Ett par absolut orädda skator som kommer för att ta för sig ur vattenskålarna som vi satt ut till katterna.

Yngste grabben sitter och får ett nageltrång ompysslat.  

Ute och handlar glass i högsommarvärmen. Magnum white chocolate&cookies, ny favorit.

Glassigt värre. Den äldre grabben njuter av en banana split toppat med lite jordgubbar efter eget recept.

Gissa vem som kommer på middag?

 En supergod middag med kycklingsallad och baguette som förrätt och en köttfärsgratäng med grönsallad till huvudrätt.

Och så ett par glas rose´till för mig och svägerskan.

För övrigt första gången sedan lunginflammationen jag ätit med god apit. Här hemma är det bara fil och flingor som gått ner.

känner mig inte i form att trava runt, runt på Norrlands största folkfest detta år, utan vi åker och hämtar den äldre grabben i morgon och yngste grabben på lördag och sedan ska dom vara hemma Juli månad ut.

Men vi var ju på besök i Åsele i dag, för att hälsa på släkten och har lite bilder från en vanlig dag i Åsele.