Nu vart man sugen på något sött och det blev en tårta av upphittade ingredienser i kyl, frys och skafferi.  Superenkel, bakelsebetonad och godkänd av familjemedlemmarna som ätbar.

Blåbärschock

Ett paket färdiga tårtbottnar av sockerkaksmodell

ca 4-5 dl frysta och knappt tinade blåbär (har mina egenplockade och lättsockrade)

2.5 dl grädde vispad

100 gram smält blockchoklad (Använder Fazer ögon premium 70%)

Blanda blåbären med lite av den vispade grädden, det ska vara mera blåbär än grädde och bred mellan bottnarna.

Bred sedan  ett tunt lager smält choklad på översta tårtbottnen och låt stelna lite. Dekorera med resten av grädden och ringla överbliven smält choklad över. Toppa med valfritt strössel.

Just ja, låten som rekommenderades av ett syskonbarn, Disturbed och Covern på Simon&Garfunkels Sound of silence. Håller med, det var en mäktig variant som gick rakt in i livsnerven.

Färskaste opinionssiffrorna från SIFO:

http://www.svd.se/ny-svd-sifo-miljopartiet-rasar-efter-krisen--lagsta-stodet-pa-10-ar

Och det ser väl ut ungefär som förväntat, Vänsterpartiet blev dom stora vinnarna i Kaplankrisen och SD fortsätter att tappa väljare till Moderaterna. Ska bli spännande att se var dom soffliggande mpväljarna tar vägen, om Vänsterpartiet får ett ännu högre uppsving eller om dom masar sig över till S. 

Andra delningen; Ebba de Witt-Brattströms hyllning till Beyoncé

Måste säga att jag också missat Beyoncé då det finns så mycket bra musik här i världen, eller det faktum att jag upptäckte Lady Gaga först. Hon vars framträdande inger känslan av  att äga. En hyllning till det kvinnliga egot-Born this way. Det absolut outgrundliga ansiktet även mot sin publik-Poker Face, man får känslan av att man trallar mot sin spegelbild. Bad Romance, spelet mot den manliga publiken och givetvis äger hon.

 Och så har jag missat Ebba själv, eller nyligen upptäckt rättare sagt, inte som feminist utan som en kulturtant med flexiblare tankegångar, hon som vågar ta klivet ut ur finrummet och titulera folkkulturen.

Sånt gillar vi.

   Han som aldrig förlorade det musikaliska greppet från den nyskapande Ziggy Stardust på sin tid till hans sista album Blackstar, men dessvärre förlorade kampen mot cancern.

Spellistan med några av mina favoriter utan inbördes rankning, från 70, 80 och 2000-talet säger allt.

1. Det är nollgradigt ute och har regnat hela natten i går och halva morgonen. Kommer att bli snorhalt i morgon bitti om det fryser på.   

2. Det kommer inte som en överraskning, vi har vinterdäck på alla bilar, men de är fortfarande snorhalt. Surprise!   

3. Ett fyramånadersskov av artrosvärk i axelpartiet, fötterna och bröstbenen har gjort en stillasittande sommar och höst, och + kilo i vikt som gör att brallorna sitter för trångt.

4. Det måste vi göra något åt. Max en cappucino dagligen, helst till frukost   

5. Misstänkta hudgrumlingar på dom siamesiska algätarna och två platyngel.

6. Medicinera i karet med Easy-Life Anti-Spot + 15 ml havssalt till 300 l vatten i engångsdos

7. T det lugnt med matningen under pågående medicinering

8. Black Ghost segar på så han hinner inte få sin portion Carnivore Pellets innan praktbotiorna hunnit fram

9. Lyfter på gömstället och ser hur han seglar iväg till nästa ihålighet medan maten sjunker ner

10 Och så hinner praktbotiorna fram

men äntligen hittade han dit och knuffade bort dom från käket..

Angående sjuklingarna så har dom en grå hinna fläckvis men ser inte allmänpåverkade ut, hopp om livet med andra ord..

Det positiva med akvariefiskar är att dom överträffar både tillfälligt lugnande och antidepp där man ar något att ägna sig åt till 100% angående skötsel..

Somliga påstår att dom är rogivande att titta på men det vet jag inget om. Lyckas alltid sätta in nattaktiva och smått som gömmer sig så akvariet ser alltid tomt ut dagtid.

Det andra akvariet står i hallen så det blir inga tillfällen att sitta och titta på kampfisken och neonerna, men dom är kul att umgås med vid matningarna. Speciellt dagarna när dom ska ha sina röda mygglarver, extra gott för små köttätande fiskar.Mer positivt; sambon har löst problemet med avgångsvederlaget som betalas ut månadsvis under en treårsperiod, och så har han nedräkning 13 arbetsdagar den sparade semestern inräknad.

Om vi någonsin är oense om något frågade någon...

Senast var det klimatet och klimatförändringarnas samband med allt för hög köttkonsumtion över frukostbordet och en DN, men sedan så small det ju nere i Paris och det hela rann ut i sanden..

Musik i natten, Fred, min egen favoritversion..

http://www.allehanda.se/kultur/omafalt-nakt-bag-eller-hagda-vilket-ar-ditt-angermanlandska-favoritord

Redan när jag såg rubriken tog det stopp. Är med i en FB-grupp för min lokala dialekt, men kom på att det är inget alls jag använder i vardagslag. Däremot så har ett annat ord tillkommit, "grödisar", alltså grönsakerna i FB-spelet Farm Heroes.

Hur mycket jag än biter mig i tungan och rättar mig högt; grödisarna hör inte hemma utanför spelplanen, så dyker dom upp igen, senast igår över en påse frysta ärtor, majs och paprika..

Förmodligen har jag flyttat ut på nätet och är helt assimilerad till denna lilla vrå med världen utanför, men å andra sidan så är Farm Heroes ganska harmlöst.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article21771695.ab

Och apropå det så slår anonymous tillbaka..

Läser lite rubriker i efterskott då jag instinktivt inte velat titta åt en nyhetsrapportering under helgen,

utan någon medveten tanke bakom, det kanske blev bara för mycket?

Börjar med Lena Melin

och kommer att tänka på ett citat;

"There's nothing to fear, except fear itself"

Franklin D Roosevelt

I den meningen fruktan försvagar och lamslår en människa

kommer att tänka på ett annat citat Ronny Eriksson;

Pessimisten säger att det kan inte bli värre och optimisten säger; joodå, det kan det visst!

Vem är det då som är optimist?

Förmodligen ska man vara vaksam och inte naiv,

men absolut inte orolig.

Frankrike svarade med nya bombningar

Inte helt förvånande, dom fick en krigsförklaring och

ligger i krig. Dom har inte råd att kalla sig lamslagna

offer för terrorism.

Tittar lite på chatten

Och konstaterar att Frankrike har en helt annan bakgrundshistoria än Sverige, en bakgrund som forna kolonisatörer som man kan tycka till om och är därmed ett troligare mål för terrorism. Men å andra sidan ska man vara vaksam och inte naiv och konstatera att precis som det finns obildade svenskar som tänder eld på asylboenden och uttrycker sig å det kriminellaste, finns det dom på FB-sidor i mellanöstern som betraktar Refugees welcome i Tyskland med en viss ogrundad misstro. Och svaren är likadana som på IRM, Källa på det?, Men nu talar vi om det vanliga folket och inte regimen, eller ett kort och gott;

Håll käften!

Och med vaksam och inte naiv menar jag att man är medveten om att det kan råda delade åsikter, inte att man borde misstro alla per automatik.

Eller som Cornelis skaldade, "för övrigt är det väl ungefär, samma alkoholister här som där"

Egentligen är det smartast att tänka terminologin militär strategi enligt mig, alltså vad reell terrorism beträffar.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/article21717189.ab

Det enda jag läst om idag - i pappersblaskan som jag köpte åt farsan. Har varit stationerad på äldreboendet två dagar i rad, i går på farsdag och i dag med lite pennor, suddisar och skrivböcker som han behöver för sina minnesanteckningar.

Han antecknar stödpunkter, idag besök av; och så om det var något viktigt vi pratade om som han borde minnas.

Och så skulle jag komma i morgon också (läs; idag) för jag hann bara stanna en kortare stund.

http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/tv/samycketbattre/article21726990.ab

Men titta..

Jag är en tidig sextiotalist och därmed uppväxt med protestsånger som dunkade på som julmusik i ett varuhus, på biblioteket, hos kompisarna, från radion (Nåja, inte dom svenska fick vara med vad jag minns)

Därmed ser jag inga konstigheter och förstår mig inte på den allmänna uppståndelsen,

jag blev bara trött i mössan av debatten..

Själv är jag helsåld på Kjell Höglund och hans träffande texter om den lilla människan, och fick som av en händelse upp en träffande beskrivning av dagsläget inom landet och internetlandet.

Den här:

Alltså en bok som syster ett lånade ut och som jag ägnade hela gårdagsnatten åt att sträckläsa, en bok späckad med nostalgitrippar om årtiondets kökstrender, svenssonmat, innekrogarna, nya mattrenden och givetvis några favoritrecept från varje decennium..

Med allt från medhåll till vilda protester, vad var det för fel på dom okomplicerade sjuttiotalsrecepten och varför nämnde ingen barnkalasefterrätten "Svampar på Äng", den där med grönfärgad vispgrädde som gräs, bananbitar som fot och persikohalva som hatt på svampen.. Då gjorde den paniksucce, men idag vet jag inte rikigt om...

Men något har stannat kvar från varje decennium helt klart, jag tog med; sjuttiotalets leverstuvning, här serverad med kokt ris och lingonsylt vid mammas köksbord, och konsums pytt-i-panna på burk som vi fick när pappa stod för matlagningen.

Däremot kände jag inte igen populärmusiken till matlagningen. Jag minns sängen i ett nådigt utlånat storebrorsrum till några tjejer på gården som brukade tränga ihop oss i och lyssna på Upp till 13 medan vi knäckte Lördagsgodiset.. Tittar tillbaka och tanken svindlar, tänk att jag tillhör den generation som upplevt stenåldern..

Jag gillade i alla fall dom flygande Holländarna Mouth&McNeal, och så Middle of the Road med stilikonen Sally Carr förstås..

Åttiotalet måste gått spårlöst förbi, jag minns alla light-produkter och galna dieter och sedan var det stopp. Jo, rostbiff och potatissallad var det, enkel och kallskuren festmat som delvis tidlösförklarats. Och så att kökstrenderna ändrade färg, vi rev psykadeliska tapeter och ersatte med diskret mönster på vit botten och målade köksluckorna vita. Och med metervis tyg i invecklade draperingar i fönstren som den nya never again-faktorn..

Flärdfullt och findukningar, ofta med oljemagnaterna Ewing i Dallas som inspiration.

På radion kortvåg med ett knastrigt Radio Luxemburg inpejlat, Cyndi Lauper, Girls just wanna have fun. För att nämna en.

Sedan vände det till EKO-tänk och hemlagad barnmat i decenniets andra halva. Jag fick en food processor i julklapp av mamma för just detta ändamål.

Tar till sist med en favoritdrink som heter Tequila Sunrise in i 1990-talet.

Och noterar att här har vi aldrig hört talas om trender i detta hus, det är barnmat som gäller, spagetti och köttbullar, korv och potatismos, spagetti och köttfärssås.

Men tjeträffarna tog vi till oss, och galna shots med godissmak och tequila knack, alltså svep den ren med salt och citronklyfta..

Och bake-off bröden, dom har jag aldrig släppt...

Musik ska vi ha förstås; Meatloaf, Guns n´Roses och R.E.M för att nämna ett par..

Det här är vad som händer när man läser boken, ens egen parallella minnesbank drar igång med vad man minns, vad man lade till och drog ifrån..

Men rolig var den.

http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/musik/article21146653.ab

Några låtar som fastnat i minnet..

Och så min absoluta nummer ett: