Fick en enmanssal på grund av att jag var bakteriebärare. Utsikt från mitt fönster mot kvarteret Älgen och E4 norrut

  Ettan, tvåan, fyran och sexan för att motverka tristessen. Fick i alla fall se programmet om Jerry Williams. Ovanför, övervakningsmonitor för att se att våra värden ligger still.

  Lunggympa. Man blåser i ett av fysioterapeut utprovat motstånd, 10 blås, vila, 10 blås, vila och 10 blås ett visst antal gånger per dag. För att stärka och hålla lungfunktionen igång.

Man har det inte roligare än man gör sig.

Hotellfrukosten. Det bästa med Ö-viks sjukhus

Allt är inte vackert här i världen. I synnerhet inte KOL-patienter med lunginflammation.

Besökstid. Syster ett kommer med en omgång fräscha kläder, lite stylingprodukter och massa fika. Själv ville hon inte vara med på bild.

  Den sjukhusmaten var det inget fel på. Karrekotlett, klyftpotatis, grönsaksblandning och en smakrik sås.

Första dagen jag orkade masa mig upp och hämta min egen matbricka faktiskt en vecka sedan på dagen i dag.

Förra lördagen; Dagen gick som på räls fram till 19-tiden då jag fick något som liknade ett astmaanfall. Låg ensam och inhalerade combivent genom en mask och kände paniken stiga. Känslan av att andas genom ett sugrör, nu vet jag hur det känns. Instruerade mig själv att ta det lugnt och andas lite till, samtidigt som jag tryckte på larmknappen. Sedan hände allt samtidigt, anfallet avklingade, en undersköterska kom in och inhalationsdosen tog slut.

I dag; Fortfarande sjukskriven, tar det lugnt,  hinner läsa lite på nätet och undrar om folk tappat det totalt?

Ett rökförbud vid offentliga platser, vad tusan är det att harmas över eller argumentera emot?

Möjligen ligger det något i att vissa tycker det är coolt att trotsa ett förbud och själv undrar jag varför.

Möjligen kan man tycka det är coolt att behärska ett astmaanfall, men själv är jag mest skamsen över att ligga och uppta tid och pengar för svensk sjukvård med något självförvållat. Dessutom så var det rätt länge sedan man kände sig cool med ett litet paket prince i fickan på jeansjackan. Med stigande ålder och upplysning så får man nämligen ångest vid tanken på vad man exponerar sin kropp för, en ångest som dövas med ännu mera nikotin. Och att åka omkring med en portabel syrgastub på rullstolen och halva sin lungfunktion borta känns inte minsta coolt. Det andas bara det sjunde inseglet.

De flesta icke rökare gillar inte att bli exponerade för bl a tunnelgiftet från Hallandsåsen och det gör dom rätt i. Har inget med moraliserande att göra utan är ren självbevarelsedrift.

Och så denna; Ställ skjutningar, ungdomsbrottslingar och bilbränder mot rökfritt på uteserveringar och få vissa att undra om man riktigt tänkt till?

För det första så kommer det knappast att sättas in patrullerande poliser som ska se till att lagen följs, och för det andra så finns det något som heter cigarettobak som drar betydligt fler dödsfall per capita och år än både skjutningar och bilbränder.

Men det är ju självvalt, självförvållat och är huvet dumt får kroppen lida, ok?

Klarnar det om jag säger att dom flesta är med och betalar sjukvårdsnotorna via skatt? Och att man kunde ha bättre invändningar än att relativisera tobaksrökningens negativa effekter på detta sätt.

Själv har jag tagit mitt ansvar och tänker åtminstone försöka minimera kostanderna för den allmänna sjukvårdsnotan.

Och där råkar ett rökstopp vara A och O för att lyckas.