Sambon tar ut sin pension och jag fortsätter assistuppdraget för den äldre grabben till han hittat ett passande boende så kommer det att fungera ekonomiskt om vi ser över onödiga utgifter och.. Herregud vad många dom var när man börjar räkna, alltså inga jättesummor på märkeskläder och dyra bilar, men en lottprenumeration hit och en chipspåse dit blir en del om man börja räkna. Och sedan får man se vart man landar, saker kan ju ändras och går att ändra under resans gång.

Men just nu känns det viktigt att den äldre grabben inte får för många förändringar på en gång. Han har tillräckligt tufft med att hantera röran runt brorsans flytt. Han är inte utåtagerande men har fått ett maxat kontrollbehov där allt och alla ska vara på plats. Och det är jättejobbigt för honom. Yngste grabben tar det mera kallt. Han har ju blivit lovad att få komma hem ofta, det blir nästan samma rutin som hans bortaveckor till att börja med. Och så så ska han ut och käka middag på strutsfarmen nästa hemmahelg, bjuden på 50-årskalas.

Själv försöker jag svälja separationsångesten med samma mantra.