Världen står i brand, din webbgrupp är hotad och här sitter du mitt i röran och går igenom gamla fotoalbum?  

Jo, jag satt uppe tillsammans med min yngsta syster och sorterade upp några gamla foton;

I väntan på tomten 1976; mormor tillsammans med några av barnbarnen. Syster ett, två och tre i vita blusar, resten är kusiner till oss. Fotograf; jag. I bakgrunden på väggen; moromors korsstygnsbroderi med texten Gud är trofast omgiven av en fin slingrande gullranka. Det bruna allmogedekorerade sybordet under finns hemma hos mig numera.

Och vår lilla mamma som tar hand om disken efter julaftonsmiddagen hos mormor och morfar. Sparsmakat med julpynt hos dom som är födda runt 1900, det var en stjärna, en elljusttake i ett fönster, fyra levand ljus på köksbordet och så julgranen i vardagsrummet, eller finrummet som man sa. Men här sitter i alla fall en girlang med en julklocka i dörröppningen mellan kök och hall.

Huset från utsidan; mormors och morfars kronotorp och en vit jul. Och på kvällen lystes uppfarten upp av tända mashaller. Jul i den yttersta utkanten av Västernorrlands glesbygd.

När juldagsmorgon glimmar.. Syster ett, två och tre hemma i sitt eget rum iförda tidstypiska barnkläder. Syster ett har fått en blockflöjt, och på den vägen fortsatte det med sånglektioner, trubadursång på pubar och sång i gospelkörer. Syster två vill inte visa vad hon fått och syster tre har fått en doktorsväska. Hon avvek dock lite och blev förskollärare.

Min favoritfarbror år 1971 också i tidstypisk frisyr och klädsel. Han jobbade åt Vattenfall i servicedelen (röjning efter stamnätet och så) och hade en ambulerande arbetsplats. Han är förmodligen på väg hem efter en arbetsvecka i bushen någonstans och fotot ser ut att vara taget av en arbetskamrat. Tror bilen är en VW 1500 om jag minns rätt.

Tidstypisk musik därhemma:

Överraskade grabbarna med att hämta dom efter lunch för ett besök hos tandhygienisten, och så åkte vi och köpte deras älskade hamburgermål till middag efteråt.

Besöket hos tandhygienisten gick bra, inga större problem denna gång. Resan hem gick också bra, bättre än resan dit då det ösregnade och var snorhalt. Men fram kom vi i alla fall, även om det blev 10 minuters försening.

Sen har kvällen bara rullat på med den äldre grabbens veckotvätt och småplock.

 Hann inte se artikeln för än den nämndes på nätet och då gick jag och letade papperstidningen i återvinningskassen.

Det gällde alltså DN och ledaren oförklarlig vrede mot #jagärhär

Personligen tycker jag orsak och samband står rätt klart och bryr mig inte nämnvärt..

Därför kommenterar jag inte lögner och konspirationsteorier som är i omlopp på nätet. Och en annan sak; alla hatar inte på fullaste allvar, utan vill ha en kompis att gruffa med. Eller bara starta upp ett drama.

Läser vidare och fastnar för;

"En del av kritiken är tänkvärd och befogad. Det finns en risk när människor går ihop i grupp och försöker styra samtalet i en viss riktning. Samtidigt kännetecknas demokrati just av rätten att gå samman och påverka. "

Förutom att 76 655 pers med ett brett åsiktsspann omöjliggör den riktiningen så undrar jag rätt allmänt vad som är så oroande med detta. Och för vem?

Fortsätter att läsa:

"Gruppen anses ha en vänsteragenda. Massor av medlemmar är visserligen borgerliga, men jag håller med om att #jagärhär borde rikta fler aktioner vänsterut."

Och då är frågan, vart vänsterut ska vi vända oss? Tips om var hat och hot förekommer saknas, men det går bra för vem som helst att tipsa, man behöver inte vara gruppmedlem.

Vidare:

" Och vad värre är: flera av medlemmarna är administratörer i andra Facebookgrupper, där meningsmotståndare angrips på hånfullt sätt. Det rimmar mycket illa med gruppens mål, en bättre ton."

Och då är vi ute på en tvistefråga om vad som ska kallas hat och hot. Det finns en gråzon som kallas allmänt raljerande över politiska motståndare som pågår överallt, både till höger och vänster där gränsvärdet inte är alldeles självklart. Annat än när det börjar övergå i lögner och förtal.  Min personliga åsikt och inte gruppens.

Generellt talat och inte för att försvara gruppmedlemmar som jag faktiskt inte vet vilka dom är. Det är som sagt var en stor grupp och man känner inte till alla.

Men jag håller med om den avslutande frågan;

"Exakt vad är det som behöver sägas i den offentliga debatten, men som #jagärhär förhindrar?"

Städat och snyggt på bordet igen.

      Sängfösare

I morgon ska vi äta ugnstekt karre Till vi kom på att vi lovat grabbarna ett hamburgermål som avslut på arbetsveckan.

Konsten att ta en selfie med sällskapssjuk katt

Julmusik, nja... Efter snön kom en massa plusgrader och ...

Innan Lucia ska julgrisen vara slaktad, gammal traditon från bondesamhället. Maten gick inte åt till en julskinka utan skulle räcka hela vintern ut. Någonstans lever traditionen kvar på så sätt att den här tiden på året kan man beställa hem större styckningsdelar från gris i ett par av områdets butiker. Vi beställde en halv grovstyckad i år, och har jobbat hela eftermiddagen med finstyckningen. Ibland har jag jobbat ensam då sambon tagit itu med ett snöoväder utanför. Men nu är frysen full i alla fall och mat finns så det räcker hela vintern. Har försökt ta tillvara på allt enligt gammal modell, istället för att köpa en file då och då och så lite till inför grillsäsongen. Och för att minska kilopriset för sophämtning; slaktavall är tungt och dyrt.

Lite av det överblivna. Späcket ska delas mellan recept på Dansk leverpastej och småfåglarna där ute. 

Är inte så förtjusta i syltor och sånt så jag malde ner resterna till fläskfärs. Brukar vara gott att blanda med det lite magrare nötköttet när man gör köttfärslimpa och köttbullar. Vad man gör för mat av sidfläsket; Fyllning i pitepalt, kokt i ärtsoppa och knaperstekt tillsammans med stuvade makaroner, potatis och löksås, eller blodbröd, vitsås och lingonsylt.

Skinkan omvandlades till diverse stekar och grytbitar, och kotletterna och karren beställde vi huggna och klara.

Läggen ska kokas och käkas med dopp-i-gryta vid tillfälle, eller med klassiskt rot eller potatismos.

Julskinkan däremot köper vi färdigkokt.

Född på Ö-viks BB natten till den 5;e December efter en långdragen förlossning på 36 timmar och familjens första barn.

Nackdelen med att vara ett Decemberbarn var att man alltid var yngst i klassen, och så hade man ingen födelsedag att se fram emot efter jul. Allt hände på en gång.

Numera ser jag inga nackdelar med att vara född i December, men jag tänker på den där gamla målningen ålderstrappan för varje födelsedag numera. Ett steg till i utförsbacken och längst ner står en lieman och väntar.

Förmodligen tyckte sambon att jag behövde fokusera på annat så han försvann ett tag och kom hem med ett stort paket;

Jodå ,jag blev glatt överraskad, så här:    

Saknades i min samling; en tomte i jätteformat såg han.   

Och så fick jag en massa grattis på Facebook   

Och en jultårta strösslad med julgranar, tomtestövlar och pepparkaksgubbar.  

Ingen blodröd supermåne visade sig här, men nog lyser den starkare än vanligt.

Decembermåne.

Ett stämmningsfullt och trolsk vinterinslag.

Med zoomobjektiv

Hittat en blogg på nätet:

https://ettannatsattatttanka.wordpress.com/2017/11/29/recept-pa-en-fridfull-jul-for-familjer-med-autism/

Några ändringar i programmet för en smidigare och fridfullare jul.

Våra ändringar;

Julmiddagen; Grabbarna äter inne på sina rum då det blir alldeles för rörigt och jobbigt med både buffébord och massa gäster runt bordet. Den äldre grabben är inte så förtjust i julmat; det blir lite köttbullar på en tallrik och så får han potatisklyftor till. Följer man hans tankegång så tycker han inte att det är minsta torftigt. Köttbullar är gott. Och så  en smörgås av varje sort.  

Yngste grabben äter det mesta men får beslutsångest av alla rätter på ett buffébord. Löst så att vi fokuserar på hans favoriter och lägger på tallriken.

Julklappar; Köper det dom önskar numera och har släppt det där med att det måste vara åtminstone ett dyrt och fint paket till varje familjemedlem. Vad man reflekterar över är hur svårt det kan vara även för oss andra att bryta gamla mönster.

Julpynt; Inga större problem, grabbarna gillar verkligen att det blir pyntat och fint på deras rum. Efter deras egen smak; den äldre grabben har sin älskade jättestora påsktupp som också skall vara med.

Umgås;

Grabbarna är med efter lust och ork och får lämna sällskapet när dom blir trötta. Den äldre grabben brukar tröttna rätt fort medan den yngste är med mest hela tiden.

Kläder;

Näääh, varför då?  

Inget livsviktigt egentligen, helt rätt.

Den äldre grabben kompromissar med en röd hoodie till svarta mysbrallor och den yngste har vit skjorta, randig slips och röd pullover och svarta mysbrallor till detta.

TV;

Egentligen inga problem då det nästan inte hinns med något TV-tittande denna dag, åtminstone inte i den här familjen.

Den yngste brukar titta på Kalle Anka medan vi andra dukar fram julbuffén och den äldre vill inte se något alls.

Själv brukar jag sno till mig lite Karl-Bertil tid mellan middagsdisken och kaffe och kakbuffén.

     Ha en fin första advent.

För det har jag haft på sätt och vis. Har inte hunnit vara ute på den traditionella skyltsöndagen och i morse blev det rostat bröd med mjukost istället för lussekatt och pepparkaka.

Men det har varit en bra dag ändå, Har hunnit med all tvätt och delvattenbyte i alla akvarier som planerat, hittat en gammal högstadiekompis på Facebook som jag addat, sambon bjöd på middag, stekt benfri fläskkotlett med hemlagat potatismos, tittade in till en väninna och fick en födelsedagspresent helt apropå. Och i morgon har jag ledig förmiddag och födelsedag. Inga presenter, jag sparar till en Chanel n:o 5 men jag ska bjuda yngste grabben på tårta i alla fall. Han kommer hem i morgon eftermiddag.