underbart är kort och vad kan man mera säga om dom senaste MoDo-hockey resultaten?  

Jo; Hjälp, vad är det som händer?  

En ny förlust på gång, mot Timrå denna gången och det känns sådär.  

Och kvällen har varit lugn för grabbarna, den äldre fick göra sin favoritmiddag; hamburgare, bröd och pommes och glömde bort operationssåret ett slag.

Den yngste har inte tid med oss; han hade två nya serietidningar att läsa och ett veckoavsnitt från något filmkanal att titta på.

Själv tänkte jag passa på att följa hockeyn..

Jamenattsådå..  

Är för övrigt inte den enda barnlediga mamman vars kväll inte blev vad man hoppats på.

Fixat håret, satt på sig finaste supporterdressen, laddat upp med popcorn och cola, ost och vin, ett eftersnack på puben, och något tufft ur souvernirshopen som present till barnen.

Går väl an med vinet och osten men hur dränker man sina sorger i en skål saltgurka framför datorn?

Men det är väl bara att göra den vanliga supportergrejen.

Bryta ihop och komma igen.

Och konstatera att man haft värre lediga fredagskvällar. Fast man minns inte när

Åh jodå, det har vi säkert men minnet är ju selektivt.

"Såret får inte smutsigt, därför måste kompressen sitta kvar.

Gör en ny omläggning och ser hur sårytan blir allt mindre steril.

30 minuter senare:;

samma procedur, ny omläggning och ny kompress.

och så går det på..

Inte alls svårt att vara lågaffektiv när man är matt av uppgivenhet, fördelen med det tillståndet.

Och undrar hur det här ska gå..

Den yngre grabben kommer hem efter sin veckovistelse-

- Hur det gick för brorsan?

Han fick operera rumpan.

- *OMG*  

-Nej, han är inte kvar på sjukhuset, han har stängt in sig på sitt rum.

Det känns tryggt, ja. (För lillebror som inte tvivlar på min sjukvårdande förmåga)

Och så plockar han bort kompresserna.

 -   

-Javisst, var det kul bus, va?  

Så var det syrran som undrade vad brorsan skrattade så triumferande åt där inne på sitt rum?

Men säg inte att..  

Han hade bara hittat sitt fredagsfika. *puh*

Det har åtminstone börjat ta lite längre tid mellan omläggningarna.

Och nu ska vi försöka klämma in yngste grabbens veckotvätt, mellan maskinerna med blodiga lakan och smutsiga handdukar.

*TGIF*

När man pratar om att en pol behöver sin motpol för att gå runt, vad har vi då?

Ett "magiskt system" fick jag höra när jag var ny på det här.

Men med stigande kunskap så gick ekvationen ut med svaret; ger en energivampyr, som möjligtvis tillför sig själv den falska känslan av att vara någon speciell, men annars tillför hen ingenting.