när maten tillagades i dom små produktionsköken på "hemmet" eller av hemtjänsten på plats, både i smak och utseende.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article23924565.ab

Och Dagny ska inte behöva känna att "hon är till besvär" då hon har rätt att ha åsikter om vad hon betalar för. På dom små produktionskökens tid så fanns det något som hette önskekost för den som inte hade någon aptit och magrade oroväckande. Det och med näringsdryck som eventuellt tillägg. Och det borde fortfarande gå att fixa på något sätt. Med dagens underbemannade hemtjänst så är väl inte matlagning på plats att tänka på, men det skulle kunna ordnas så man får beställa egen mat mot avdrag på hemtjänsttaxan.

Dom där plastlådorna ser inte roliga ut och jag tvivlar på att jag skulle kunna få upp någons aptit genom att flytta över till en tallrik och duka med servett, bestick och en vacker matduk ens (som jag lärde mig under min utbildning) Potatisen är inte bara fläckig utan också blek och ofräsch, kålpudding ska vara toppad med massor av gyllenbrun kål, men den har visst ersatts med någon slags sylt istället. Rotsakerna ser allmänt trista ut och brukar smaka likadant, sega och utan något som boostar deras smak. Och jag har sagt det förr, felet sitter i den här cateringmodellen som borde förpassas någonstans, i en skamvrå eller så. Skulle säkert bli billigare med närproducerade lösningar också. 

Sen finns det andra anledningar att att man blir undernärd (Det finns en tiopunktslista i reportaget) och det behövs nog en bredare översyn för att få allt på rätt köl. Men vad jag själv funderar på är att det är normalt att tappa ett halvt kilo på ett år när man är 65 och uppåt.

Det första man lägger märke till är att den förlorade muskelmassan omvandlas till fett, och man får anta att det är meningen att man ska vara försedd med en liten fettreserv. Kan alltså finnas anledning att kolla upp åldringar som är väldigt magra, även om några kan vara det utan att vara undernärda.

Jaja, inte omvandlas bokstavligen utan ersätts av. Ibland halkar talspråket in på ett bananskal.

Första sidan; Le Pen; Vi står inför valet mellan olika civilisationer.

Åh ja, visst gör vi det på något sätt.  

Ledaren handlar om moderaternas nya stil som inte skall bliva gammal enligt deras partiledere. Tittar lite dystert på vad "Elev Nisse Lindeman" har att anföra och ger henne rätt. Kastar flumskolan med "godhetssignaleringen" rakt ner i närmaste papperskorg och konstaterar att ingen begriper vad dom vill ha sagt med detta. "Jaså att vissa försöker framstå som goda" Ja herregud det måste ligga i betraktarens öga på något sätt. Vådan av att sätta in ett billigt retoriskt försvar där alla argument tagit slut är att man inte når ända fram-eller ser speciellt klarsynt ut.

Och svaret på kritiken har alltså varit "men dom då?"

Och då får man väl ta till strategin som man hade till sina barn en gång; Vad "dom" eventuellt sagt och gjort får vi ta när det är deras tur att komma in för rakning, just nu var det er och inga andra det gällde.

Om jag ser något fel?

Det handlar om vuxna politiker som agerar och tilltalas som små barn.

Och på detta kan man bara svara med en retorisk fråga:

Vart i h* vete är det här landet på väg?

Länk för den som tycker det var tillräckligt intressant för att betala 1 krona för en månads provläsning

http://www.dn.se/ledare/huvudledare/kinberg-batra-bar-ansvaret-for-den-harda-retoriken/

Rubriken har också ifrågasatts på sociala medier och det innebär väl att partiledaren eventuellt inte är ansvarig för hur det började men däremot att det får ett slut antar jag. Och som vanligt tar hennes rakryggade hållning poäng. Jag har som sagt ingen röst över för moderaternas politik men däremot har jag alltid respekterat Anna Kinberg- Batra som person.