från siten kokaihop. Beräknat till 4 portioner i orginal men vi fick ihop det till 6-7 och ett par matlådor på köpet.

700 gram fläskfile

4 tsk dijonsenap

1 stor röd eller orange paprika

3 st vitlöksklyftor

1 medelstor hackad gul lök

1 msk tomatpure

1 pkt färska champinjoner ca 2 hg

1 msk kalvfond

2 msk flytande honung

2 dl creme fraiche (lättvarianten fungerar också)

3 dl mellangrädde

2 krm salt (efter smak)

2 krm svartpeppar (efter smak)

smör el margarin till stekning

Stek köttet i mindre skivor. Krydda. Fräs den hackade löken med finhackade vitlöksklyftor och grovt hackad paprika.

Skiva och stek champinjonerna, lägg allt i en gryta.

Tillsätt resten av ingredienserna, sänk plattan till medelvärme och låt koka ihop, minst 10 minuter.

Jag ändrade lite, tog laktosfri matlagningsgrädde för kokihop och spädde med lite vatten då det kokeihop väl mycket. Creme fraiche brukar jag tillsätta efter kokning för bästa resultat.

Serverade med kokt potatis och en grönsallad.

Jepp, det blir tårta idag också!     

Dottern fixade den denna gång. Jag var ute i grannbyn på apoteks och lite andra ärenden och är nyhemkommen på bild. I påsen från granngården; Talgochfröfyllda kokosnötter, om småfåglarna själva får välja. Har mest talgoxar, blåmesar och en och annan domherre på besök.

Lite Halloweenprylar som följde med Scooby Doo tidningen satt inte helt fel i alla fall.

Vanligaste kritik; Varför har du så tråkig vinjett?

Svar; Det är inget fel på min frukostkopp.    Vinjetten illustrerar väl hur jag ser ut när jag sitter och bloggar antar jag.

Andra frågor; Vilket tema har bloggen?

Svar; Den följer inget speciellt tema utan är en mix av intryck som förmedlar mitt vardagsliv i ett nötskal eller något.

Kategorirubrikerna ger en hint.

Varför raderades den tidigare bloggen?

Svar; Det är inte den första som raderas utan den tredje på sex år eller så. Jag känner själv att nu har den här spelat ut sin roll och så börjar man om på nytt. Det handlar ofast om övervägande samtalsämnen som inte längre känns aktuella.

Frågor om mig;

Om bloggintrycken och min nätfigur stämmer överens med min person IRL?

Svar; Det första folk brukar reflektera över är att jag inte är så spontan och öppen som jag ger intryck av och det andra är att jag är så kortväxt.

Så du menar att det är två personer, en nätfigur och en annan IRL?

Svar; Nej, det är samma figur. Det handlar alltså om hur man uppfattas av andra.

Du har politiska kommentarer ibland, vart står du politiskt?

Svar; En komplicerad fråga där jag kan sträcka mig till att jag är partipolitiskt obunden. Det som komplicerar den är att man alltid har egna åsikter om vad andra säger, hur skulle man själv vilja att det såg ut om man fick bestämma osv.

Att inte ta ställning till partipolitik är en sak, men däremot så är det svårt att inte ha några åsikter alls. Eller det mesta handlar om politik här i världen vare sig man vill eller ej.

Och religion?

Och religion! Det mesta av samhället och därmed politiken vilar på en kristen värdegrund,ibland är det svårt att göra ett skiljetecken. En annan grej som komplicerar saken.

???:

 Att jag som ateist har en avvikande uppfattning i mångt och mycket enligt magi och livsåskådningskategorin.

Apropå religion; Vad tycker du om påvens besök?

Svar; Måste säga att det gick min näsa förbi, eller det berörde inte alls. En fråga för dom aktivt troende tycker jag.

Vad gör du helst när du är ledig?

Beror på humör; under aktiva perioder är jag mycket ute i skog och mark, annars så gillar jag att koppla av med musik och ett glas vin eller en bra bok och en påse gräddkola.

Hänger mest runt i sjukdoms och värkgrupper nu ett slag och konstaterar att några hårdare sjukskrivningsregler ska träda i kraft som kommer att drabba just gruppen långtidssjukskrivna med kronisk värk-givetvis  För övrigt en stor grupp med varierande sjukdomar och bakomliggande sjukdomar, inte bara artrosdrabbade alltså. Och jodå, jag tycker verkligen synd om några och det är dom som ska jaga läkare och sjukintyg medan värken håller dom i ett järngrepp. Kronisk vär är inte som tillfällig muskelvärk utan gnager på hela tiden, hos många med en nia på smärtskalan ett till tio. Förutom detta tillkommer kronisk sömnbrist och ständiga inflammationer i kroppen hos många.

Själv är jag inte sjukskriven och det går så här; var det inte för dom där sex timmarna varje vardag och var fjärde helg där man får varva ner och köra sin egen takt skulle det inte gå.

Det fina med att träffa andra värkdrabbade är att man ger inte varandra små fiffiga råd helt apropå utan väntar till någon ev frågar. Det går oftast till så att man söker inspiration när man är någolunda i form fysiskt och mentalt och risken med att strö ut råd i tid och otid är att träffa någon som inte alls är i form just denna dag.

Själv har jag precis lärt mig att sova någolunda bra. På rygg och mage är det omöjligt att ligga men på sidan går okej, ett slag, sen börjar en molande värk i ena axeln och då rullar man runt och byter sida. Till att börja med blev jag klarvaken, men numera så tänks ett halvsovande; nu är det dags igen och så byter jag sida.

Första timmen på morgonen då en stel överkropp ska hjälpa grabbarna under tidspress känns som illamående så fort man tvångsrör på lederna. Det är när man tänker framåt och ett par timmars vila som det fungerar. Och så tänker man på stackarna som inte har den möjligheten utan ligger med FK-läkarnas dom att artros blir sämre i vila. Helt omedvetna om att det fungerar bara när man får börja röra på sig i sin egen takt