Finns tyvärr inga bilder på dagens rätt, vi var för hungriga för att göra oss det kära besväret.

 Men recept kommer ändå, för 6-8 portioner:

1 kg kycklingbröstfile

2 pkt bacon

Salt

Vitpeppar finmald

Smör el margarin till stekning

2 tsk kinesisk soja

1-2 dl matlagningsgrädde

Sätt ugnen på 225 grader. Dela stora kycklingbröstfileer i två delar på längden, dofta försiktigt över lite salt och vitpeppar (baconet ger också smak) Linda en baconskiva runt varje file och bryn runt om i en stekgryta på spisen. Lägg sedan fileerna i en smord ugnsform och stek i ugn ca 25-30 minuter. Tillsätt sojan och grädden i slutet av stektiden för en inte allt för fet sås.

Här serverad med kokt potatis och en sallad på babyspenat, isberg, majskorn och dom första mogna frilandstomaterna. Smulad fetaost som dressing till.

Den äldre grabben har bestämt; Säsongens frukt efteråt, alltså svenska äpplen.

Musik till maten:

Såg massor av tidningsrubriker jag tänkte läsa igenom i går men de hinns int med. a) Grabbarna är hemma i helgen och aktiva mellan 8:30 och 23 och b)Renoveringsröran och hur sätta upp skåp i rät vinkel på en vägg som visar sig vara sned och vind. Jo, det ÄR faktiskt så det ligger till-promise! Om det vore bara mitt omdöme men sambon säger detsamma och han har järnkoll på sånt. Och c) Yngste grabben har blivit bokstavligen ömhudad tror jag. I Fredags kväll hittades åter en sprucken skavsårsblåsa under en lilltå denna gång, tvättades och ordinerades luftning med bara fötter under helgen. I går kväll var den okej men vid läggdags upptäckte sambon en grabb med ett knallrött blomkålsöra. Vet ej vad som hänt, misstänker ett begynnande exem i hörselgången eller så. Har det inte gått tillbaka innan onsdag blir det besök på distriktsköterskemottagningen igen. Klockan 17:30 stod jag i alla fall och stekte grabbarnas (och dotterns) älskade grönsaksbiffar med riven halloumi i. Hade vidare tänkt inviga nya badkaret med mycket skum i men kl 23 tog jag hand om en jättedisk och sedan var klockan 2:20 av någon anledning.

Clara Lidström slår ett opinionsmässigt slag för lantisarna igen och menar hon geografiskt så kan hon glömma vissa av oss. Men visst ligger det något i att folk är duktiga på att ta egna intiativ. Hur det är jämfört med storstäderna har jag dessvärre ingen koll på. Faktum är att jag är hård motståndare till att ställa två saker mot varandra oavsett vad det gäller för ämne. Det är bara ett populistiskt grepp som inte berättar något.

Och så borde jag kommenterat Putilovaffären med annat än att jag har egentligen bara har underlaget från lördagens DN och att jag intresserade mig mera för pappersexpressens förstasidesrubrik "Kvinnor som styr sina män att mörda" 

Lyckas komma fram till att jag tycker SD borde ta sig i kragen och ge en seriös kommentar, utan både offerkofta och men dom dååååh!? Och att det mänskliga psykets mörkaste vrår alltid har en viss dragningskraft på människor, till och med på mig. Angående rubrik nummer två alltså.

Och så blev det en Katarina Wennstam och hennes senaste bok Flickan och skammen, detta från DN lördag

Läser en recension alltså och konstaterar att författaren brukar alltid vara klarsynt och läsvärd och få dom flesta kvinnor att tänka, "jamenattsåede".

För egen del, må jag förekomma dom vanliga frågorna och ta dom i en reflektion. För det första kommer mina anatgonister att påpeka att det finns värre religioner vi borde titta på, och nu har jag en bra liknelse, man kan inte sätta upp ett skåp rakt på en skev vägg utan att göra vissa förändringar i handgreppen.

Läser man sexmagi som tillvalsämne så blir ens personliga förhållande till samhällsmoralen komplicerat, man förväntas vara den som klarar häxproven att gå på glödande kol, att flyta på vatten och allt vad kyrkan hade för sig i den mörka forntid. Sagt i en metafor alltså. Nu har vi inga rankinglistor på världens bästa häxor men jag vet att jag klarat dom flesta "eldprov" utan större besvär. Det innebär inte att världen utanför är frisk utan att det finns en magiker som kan sin sak. Den som har den förändrande viljan och det yttersta ansvaret.

Den här hann jag också med, Soran Ismail, Magnus Betnér komikerna privat utanför scenen. Den var faktiskt bra.