paketen öppnade; 2 nya hoodies, 2 serietidningar och en ny DVD-film (med tecknat), önskemiddagen uppäten (hämtpizza, så enkelt, så klart) och så fattas bara garneringen på tårtorna-lite senare när middagen sjunkit undan..

Och dom traditionella förlossningsminnena; för 26 år sedan har jag varit inne på förlossningen i snart 12 timmar, uppgiven, besviken och jävligt trött. Det tredje barnen kom ut på 4 timmar och då borde det fjärde gå ännu fortare.. Moder natur står tyst och lika oberäknelig som vanligt, förmodligen hörde hon inte vad jag sa. Mitt livs första egenhändigt komponerade förlossning enligt önskemål, den ska vara naturlig utan smärtlindring och sambon ska coacha. Nu har jag promenerat i korridoren i x antal timmar och hängt knästående över en saccosäck resterande. Vid förfrågan har alla inskrivna förlossningskompisar som hängt i korridoren under dagen fått sina barn och gått. Vet inte varför det var så viktigt att veta men det kändes så - då. Sambon masserade korsryggen för varje sammandragning, och blev instruerad att ta i -HÅRT, annars bildas inga endorfiner och det hjälper inte. Sambon tvekar, jag röt. Kände att nu, nu, nästan framme vid mållinjen måste jag ha åtmistone en snort lustgas, för att fixa det allra sista.

Barnmorskans häpna, vem du som varit så duktig, ska du inte försöka.. avbröts med ett TA HIT LUSTGASEN FÖR FAN!

Utrdivningsskedet som brukar vara min stora stötesten gick fort, tre, fyra krystningar och man tog emot något bakom min rygg (det kallas så på det här stadiet av dom flesta, det beror på att man är både fysiskt och psykiskt trött och hänger inte med riktigt, det är fullt normalt) Hörde sambon tacka nej till erbjudandet att klippa navelsträngen, tror dom var på en annan planet och att han lät lite skärrad. Fick ut efterbörden, vände mig om i sittande med samma säck som stöd och mottog en min min tredje kille, en stor och sömnig klimp (4260 gram och 53 cm i mått mätt) med kopparrött babyhår.. Skickade bort te och smörgås och började ammningen direkt.

Sambon var fortfarande blek och upplyste mig om något; vilken rysare, han kom med navelsträngen lindad två varv runt halsen, men den hade tackolov inte snörts åt..

Lägger allt under skrivarlyan och biblioteket då jag ärligt sagt tillhör dom som föredrar att arbeta med det skrivna ordet, språket och fantasin av födsel och ohejdad vana..

Hade alldeles glömt bort porträttserien på min favorit Svarta Madam, men här kommer dom - för första gången offentliga:

Lövcollage skapat av den äldre grabben, sitter på hans anslagstavla

Good moooorning.. Platyna lever och mår

Morgonpigga guppys och neontetror även så..

Man har ett tätplanterat akvarium på 300 liter med bara nattaktiva,  bottenlevare och undreskiktare och ser det ut så här, alltid lika tomt.

Här bor botiaynglen i alla fall

  
Apropå vatten, mina badleksaker. Vattentäta lampor som flyter på vattnet och ändrar färg i mörkret.