Det var längesedan jag hade med något recept kom jag på, förmodligen för att inspiaration saknats under några månader.

Plockar fram gårdagens rätt då, spaghetti med tomatsås och marinerade champinjoner.

Koka spagettin och under tiden:

Hacka en liten röd chili och tre vitlöksklyftor och fräs i 2 msk tomatpure en stund. Häll sedan i två konservburkar  hela körsbärstomater, mosa lagom mängd av dom i grytan, och krydda med grönsaksbujongtärning, en brukar bli lagom och låt koka ihop minst 30 minuter. Ta sedan 3 hg champinjoner skiva och häll över en marinad gjord på 0.75 dl olivolja, 1 msk vit balsamvinäger och 1 pressad vitlöksklyfta . Servera dom till tomatsåsen och pastan och lägg gärna på lite kapris för mera bett i smaken. Den som tycker det blir FÖR veggo brukar toppa med riven ost och små och stora barn brukar uppskatta lite tomatketchup till.

Musik till arbetet

rätt så ovanligt, annars brukar det alltid komma och gå folk i det här huset. Blir rastlös av tystnaden som ringer i öronoen, inget kan vara så öronbedövande som plötslig tystnad.

Utgår ur sociala mediers gemenskap angående tidningsrubriker då jag inte har någon snackis att hänga på, är inte rädd för ebolavirus sedan jag läste om smittvägen direktkontakt med kroppsvätskor, annat var det med den luftburna svininfluensan. Noterat vilka länder som drabbats och inse att vi är rätt så isolerade, det är inte mycket trafikutbyte mellan dom och europa,  dom få fall som dykt upp har  mycket riktigt bara anträffats bland läkare utan gränser och andra biståndsarbetare. Det vill säga; grupper som håller reda på symtomen själva och kommer att snabbt söka vård.

Och inga förrrymda våldtätsän från rättspsyk i Sundsvall kommer att titta förbi,ser dottern någon under sitt besök hos specialistandläkaren idag ska jag be henne hälsa.  Säger dm på rättspsyk att h*n är i för dålig form för att uppta sina aktviteter tror jag dom, inlåst på att man får spel och rymmer inför förflyttning till en annan avdelning, då är man inte i form för att vara utåtagerande.

Och så har jag av en ödets ironi hamnat på paradise hotel som jag aldrig tittar på, och kan inte mera än ge henne rätt, jag skulle också vägrat ta ut svängarna framför en sån attityd, eller man får den underhållning man ber om och förtjänar!

Musik mot öronbedövande tystnad