Jag 1977 Förstaåring på gymnasiet  

Jag 2014, mediterande mångsysslare

I backspegeln så hade jag inte en tanke på  att man var vid full vigör vid 53 års ålder.  Och faktiskt inte en tanke på att bli lika skrynklig som lilla farmor Ester, men å andra sidan tyckte jag farmor likande ett gulligt litet lyckistroll. Däremot skulle jag ha brutit ihop om jag hört att år 2014 kommer du att vara 20 kilo tyngre  och att den perfekta synen bytts ut mot ett ständigt åldersfamlande i blindo. Men å andra sidan behöver man ingen ögonmake för det syns ändå inte genom glasögona. Men jeansen är precis samma och ta mig tusan har hon inte samma modell på jackan, fast den gamla var av gyllenbrun mocca. 1977 var jag inte intresserad av kläder alls, men något ska man väl hitta på när man blir gammal. 

1977 ville jag ägna mig åt författarskap och fick en liten dikt publicerad i  utvald samling av kommunens skapande elever från åk 1 till gymnasietrean i något kulturtjosan. 2104 har jag gett upp det där jojobehovet som alltid funnits kvar om att skriva på heltid, vad har jag att förtälja mänskligheten som kan fängsla och intressera? 1977 visste jag inget om kultur och att man kan hitta sin egen skapande nisch. Och nu när jag vet orkar jag inte söka den.

1977 fick jag syn på Temple Gradin i en upplaga av Det Bästas bokval, med noll vetenskap om att jag 11 och 13 år senare skulle vara förälder till två autistiska barn. Eller att jag skulle berätta för mig själv att mitt livs första och enda tänkbara kärlek har bytts ut till en tredje.

- Hmm, grmmhp, ja du vet, man utvecklas, skaffar sig nya perspektiv, man växer ifrån varandra och sticker iväg åt var sitt håll i både behov och livserfarenhet.

Jo då jag har sparat hans humor, han var så spelevinkig och rolig och fick mig alltid att kikna av skratt.

Mirror mirror on the wall..

Jag antar att jag sett gladare ut på bild om jag vetat att jag skulle komma in på mitt förstahandsval hälso och sjukvård om ett år och fem månader. Just nu känner jag att det här med att bokföra och organisera i kontorslandskap inte är min grej.  Eller att jag ska vänta mitt första barn om precis 5 veckor från och med denna dag.

Vad skulle jag svara om den här lilla magra tultan kommit tillbaka i framtiden och undrat om fröken Bosse vill ha ett litet barn med mig?Visst, om du klarar tremånadersolik, födoämnesallergier, öroninflammationer, vattkoppor, stryptillbud i gungor, fall från bord och sängar med blodvite som följd, brutna armar och handleder, grand mal anfall, vilsegågna ettåringar, borttappade 16-åringar på skoter i 30 graders kyla, omkullkörningar på moped, gängattacker i stadsdjungeln, 41 graders febrar, falsk krupp, mat i luftstrupen och att läsa om elefanten Babar 10 gånger dagligen?  

Och dessutom så kommer dom att skaffa RÅTTOR som husdjur  

Det är tur att man växer med uppgifterna.

Och du, glöm inte att skaffa varmt på fötterna så du slipper förfrysa dom när du står en kylig Novemberkväll vid paddocken på ridskolan och väntar