Morgonhosta och snarkningar av och till, till synes lindrig hudklåda, samt ökad aptit och en tilltagande trötthet.

Ska först köpa ett avmaskningsmedel specifikt mot spolmask, hennes vanliga går mest på bandmaskar som är vanligast i dom här trakterna..

Blir det inte bättre ska vi kontakta veterinär med frågeställningen atopisk eller foderallergi?

Grabbarna har sovmorgon efter en natt med tropisk inomhustemperatur där alla haft svårt att sova och själv har jag haft katter i fokus hela morgonen. Min katt som nyser oroväckande emellanåt, och frågan är söka eller avvakta då allmäntillståndet ser ut att vara bra. i övrigt. Katter i soptunnor och ev ryktesspridning i Ö-viksområdet (mina kommentarer finns på Allehandas FB-sida) Och så dotterns kompis katt som haft en besvärlig förlossning med en kattunge i tvärläge där veterinär gjorde ett akutsnitt avslutningsvis. Nej, den lille eller lilla (dom brukar oftast vara en hen första veckorna innan dom yttre könsorganen börjat utvecklas synliga för blotta ögat) hade svårt att komma igång med diandet, men det började visst lösa sig senast jag uppdaterades.

Om den fördjupade ansvarsfrågan om katter och utekattägares eget ansvar. (Alltså min personliga bit, andra har väl som ansvarsområde att ge fan i att sprida rykten om utekatter som bara svinar ner (högst överdrivet i dom flesta fall), eller rykten om ungar på vita cyklar där föräldrar till barn som har det besvärande indiciet att dom äger en vit cykel utan att någonsin krökt ett hårstrå på en katt börjar känna sig oroade. Att jag personligen tycker att hotet om ett kok stryk borde stå kvar som konsekvensen av att kasta katter i soptunnor är väl inte riktigt att gå till botten med problemet..

Men nog om andra; Alltså, en utekattsägares ansvar börjar där man inte släpper sina tvåbenta tonåringar vind för våg och hoppas på det bästa, dvs att dom kommer hem hela och oskadda, utan det går att träna upp sin katt så den kommer hem på bestämda tider om man börjar från start och är konsekvent. För det första är man medveten om att domnesticerade katter vare sig är rustade för eller hör hemma permanent i ett vildmarksliv. Sedan så börjar man att plocka in sin katt vid en viss tid och släppa ut den vid en viss tid (kräver en kattlåda inomhus som ska hållas lika ren som du vill hitta din personliga toalettstol)  Vad mera som krävs är att katterna steriliseras och kastreras så snart dom har åldern inne såvida man inte tänkt ta en kull kattungar medvetet (och med detta följer alltid ansvaret att kräva referenser och se till att dom kommer till rätt hem) Efter min första spontana kull och det kära besväret att få dom rätt placerade sa jag bara en sak; aldrig mer  

Men åter till sak; mina katter går inte så långt och kommer alltid hem på kvällen, men det var inte gratis. Det var ett hårt jobb med avbrutna sovmorgnar av vädjande katter, vaknätter och blessyrer som måste ses om av veterinär-precis som fallet är med små och stora människobarn som ska lära sig vistas ute på egen hand.

Alternativet sele eller koppel passar vissa men inte alla bonnkatters mentalitet och det är högst individuellt hur det slår. För den som inte tycker at utekatt är ett alternativ alls skulle jag rekommendera att köpa en raskatt som avlats mera selektivt.för att vara på den säkra sidan.

Sammanfattningsvis frågor och svar:

1. Det stämmer att utekatter bör ha en välskött sandlåda inomhus som förstahandsalternativ.

2. Hur ofta man tömmer den, man utvecklar sin egen rutin efter kattens behov, men min egen tumregel är att den bör ses över minst en gång dagligen och tömmas på all sand och storstädas emellanåt.  Själv har jag utvecklat det där hemmafrusyndromet som kallas simultankapacitet och tittar till kattlådan i samband med egna toalettbesök.

3. Hur ofta den ska storstädas beror på kattsandsmärket. Sand som bildar ett lerskit på botten behöver bytas lite oftare, ca en gång i veckan. Sedan finns det dyrare märken som mitt eget Ever Clean som bildar klumpar på höjden som blir billigare i längden då man inte behöver storstäda lådan lika ofta.

Och till sist så beror det också lite på katterna, dessa förunderliga djur som ofta har sin egen uppfattning om hur bra kattsand ska vara beskaffad. Mina katter kunde absolut inte med dom där heltransparenta silikonkristallerna, det blev för vasst för tassarna eller vad dom nu sa...